Svettningar, humörsvängningar och dålig sömn är vanliga problem för många kvinnor i klimakteriet. Enligt en studie från 2021 publicerad av Socialstyrelsen har hela 60 procent av kvinnorna rapporterat måttliga eller svåra besvär i samband med övergångsåldern.

– Det är hög tid att ställa sig frågan om hur arbetsplatser kan anpassas för kvinnor i övergångsåldern, säger Cheryl Sjöström, koordinator vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet.

Cheryl Sjöström leder ett pilotprojekt som startades vid Lunds universitet 2024 med syftet att göra universitetet till en mer klimakterievänlig arbetsplats. Projektet, som finansieras av Hållbarhetsfonden och genomförs i samarbete med Gerdahallen, erbjuder en unik träningsupplevelse där en grupp anställda tränar tillsammans och får ta del av föreläsningar om klimakteriet – allt under arbetstid.

– I föreläsningarna belyser vi olika faktorer som kan påverka upplevelsen av klimakteriet, såsom fysisk aktivitet, hormonbehandling och kost. Vi diskuterar också hur klimakteriet påverkar kropp och psyke i stort, samt vilka möjligheter som finns att hantera negativa effekter, exempelvis genom friskvårdstimmen på arbetet. Dessutom bjuder vi på den senaste forskningen kring träning och menopaus, förklarar Cheryl Sjöström.

Flera liknande initiativ har också lanserats på andra svenska arbetsplatser. Till exempel har IKEA lanserat en klimakterieguide för sina anställda under hösten 2024, och Partille kommun inledde en klimakteriesatsning redan 2022.

– Svenska arbetsplatser bör börja ta denna fråga på allvar. Jag vill uppmana universitetschefer att våga ta upp samtalet om klimakteriet vid medarbetarsamtal. Enkla frågor kan göra stor skillnad, som att säkerställa att kvinnor har möjlighet till återhämtning, att de kan utnyttja sin friskvårdstimme eller om kontorets temperatur behöver justeras, säger Cheryl Sjöström.

Cheryl Sjöström är även inbjuden att tala om projektet vid Forum Jämställdhet som äger rum 5–6 februari i Lund.

– Jag ser fram emot att dela med mig av vad som händer i den kvinnliga kroppen före och under klimakteriet. Det handlar om så mycket mer än bara värmevallningar. Jag vill också förändra bilden av kvinnan i klimakteriet som en stark och viktig aktör, både på arbetsplatsen, i familjen och i samhället i stort, säger Cheryl Sjöström.

Det är värt att notera att kvinnor i medelåldern är en överrepresenterad grupp när det kommer till sjukskrivningar på grund av utmattning. Många kvinnor kan felaktigt diagnostiseras med utmattning istället för klimakteriebesvär, vilket kan leda till ineffektiv behandling och arbetsanpassning, menar Caroline Amarelle, HR-specialist inom arbetsmiljö och hälsa vid Lunds universitet.

Universitetet samlar årligen statistik om sjukfrånvaro för anställda, inklusive professorer, doktorander och administrativ personal. Tidigare har denna statistik varit för grov för att ge en nyanserad bild, men nu har åldersgrupperna justerats, vilket gör att man framöver kommer att fokusera på åldersgrupperna 40–49 år och 50–59 år, istället för det tidigare intervallet 30–49 år.

Cheryl Sjöström har en gedigen bakgrund som forskare inom sitt område. Det bör dock poängteras att pilotprojektet inte syftar till att utgöra en forskningsstudie, utan att resultatet kommer att sammanställas i en rapport som planeras att presenteras för Hållbarhetsfonden år 2025.

Klimakteriet är en naturlig del av livet, och genom att arbeta för att göra arbetsplatser mer klimakterievänliga, kan vi hjälpa många kvinnor att hantera sina symptom på ett mer effektivt sätt. Rusta dig för framtiden – och se hur en ökad medvetenhet på arbetsplatsen kan leda till en mer jämlik och stödjande arbetsmiljö!