Inom det svenska rättssystemet, när en individ lider av en allvarlig psykisk störning och begår brott, ska personen dömas till rättspsykiatrisk vård. För många av dessa dömda beslutas också om så kallad särskild utskrivningsprövning (SUP), där förvaltningsrätten har det slutgiltiga ordet om när en patient kan skrivas ut.

SUP-överlagen innebär att domstolen gör en grundlig bedömning av individens situation, med särskild fokus på risken för återfall i brott. I takt med att antalet dömda som skickas till rättspsykiatrisk vård ökar, står det klart att systemet upplever stora påfrestningar.

Under 2023 blev rättspsykiatrisk vård huvudsaklig påföljd i hela 331 domslut. Detta är en märkbar ökning på 27 procent jämfört med 2014. Inläggen i rättspsykiatrisk vård fortsätter också att öka, där mer än 2 000 personer har vårdats inom den slutna vården under samma år.

Dessvärre innebär den ökande belastningen att många dömda fortfarande befinner sig i frihet, i väntan på att få en plats inom rättspsykiatrin. Detta skapar inte bara en osäkerhet för samhället utan kan även leda till att de enskilda individerna inte får den vård och behandling de behöver för att återhämta sig och rehabiliteras. Problemen med brist på platser har fått kritik från flera håll, inklusive psykologer och rättsexperter, som påpekar att detta kan bli en ticking time bomb för samhället.

Det är hög tid att myndigheterna sätter fokus på denna issue och ser över resurserna för rättspsykiatrin för att säkerställa både patientsäkerhet och samhällets trygghet. Om inget görs kan vi stå inför en allvarlig kris där individer som verkligen behöver hjälp blir sittande utan nödvändiga insatser.