Influensavirus utgör en betydande sjukdomsbörda för både människor och djur globalt. Det muterar snabbt, vilket kräver att nya vacciner utvecklas inför varje säsong. Efter en infektion eller vaccination skapas ett immunologiskt minne, vilket ger skydd mot framtida infektioner av samma eller liknande virus.

Det har nyligen visat sig att minnesceller bildas i lungorna efter influensainfektion. Dessa minnes-T-celler är avgörande, eftersom de snabbt kan upptäcka nya influensavirus och aktivera immunförsvaret. Forskningen visar nu att olika typer av minnes-T-celler ökar i antal under olika faser av infektionen, vilket öppnar för nya insikter kring deras olika funktioner, enligt Malin Eriksson, biträdande statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

En viktig upptäckte är att passiv immunisering, där färdiga antikroppar ges för att skydda en individ utan tidigare immunologiskt minne, inte hindrar utvecklingen av detta minne. Detta kan vara värdefullt i situationer där effektiva vacciner ännu inte finns tillgängliga, eller för att skydda individer fram till att de utvecklar sitt eget immunologiska skydd efter vaccination.

Å andra sidan är maskinfektioner ett vanligt problem och påverkar ett stort antal människor. Cirka 20% av världens befolkning drabbas av maskinfektioner, som kan dämpa immunförsvaret genom att frisätta ämnen som försvagar kroppens eget försvar mot sjukdomar. Forskningen tyder på att maskinfektioner kan minska antalet minnesceller och påverka deras funktion, vilket kan leda till en ökad sjukdomsrisiko jämfört med individer utan maskinfektion.

Malin Eriksson påpekar vikten av att förstå hur maskinfektioner påverkar det immunologiska minnet, särskilt i ljuset av att dessa infektioner är så vanliga. Genom att utföra denna typ av forskning kan vi få en klarare bild av hur vi eventuellt behöver justera vaccinationsstrukturer i områden där maskinfektioner ofta förekommer.

Avslutningsvis framhäver Eriksson att det fortfarande krävs mer forskning för att klargöra långsiktiga effekter av maskinfektioner på immunologiskt minne och om vi kan behöva anpassa vaccinationsrekommendationer baserat på dessa insikter. I takt med att vi står inför nya utmaningar gällande infektionssjukdomar är det avgörande att våra åtgärder mot dem är baserade på solid vetenskaplig grund.