En planerad nakenshow med den så kallade "kroppsaktivisten" Stina Wollter har ställts in av SVT. Showens syfte var att Wollter skulle rita av nakna kända personer under diskussioner, men beslutet att ställa in har skapat debatt. Dagens politiska klimat, inte minst med tanke på situationen i Gaza, har gjort att sådana händelser får större betydelse än vanligt.

Victor Malm, kulturchef på Expressen, har kritiserat Wollter och stämplat henne som "vänsterjudehatare", ett begrepp som skapat stor uppståndelse och debatt. Hans påstående att Wollter spridit konspirationsteorier och antisemitism på Instagram direkt efter attacken mot Israel den 7 oktober, har väckt frågor om huruvida sådana etiketter verkligen är korrekta och rättvisa.

Nu mer än någonsin tycks det vara populärt att dölja kritik genom att använda dessa hårda etiketter, där även till och med välgrundade resonemang kommer ifråga. Kritiken mot Wollter handlar delvis om hennes kommentarer kring organstöld och dess kopplingar till Israel, där hon förde fram teorier som saknar belägg och faktiska grunder.

Det är värt att notera att den så kallade organstölderna i Israel har bedömts och utretts, och det är viktigt att inte blanda ihop legitima kritiska röster med antisemitism. En av de mest utmärkande aspekterna av detta är att åsikterna om Israels handlingar ofta går på tvärs med vad som definieras som antisemitism, vilket leder till en komplicerad debatt om yttrandefrihet och dess gränser.

Den retorik som används av både proisraeliska och pro-palestinska grupper skapar en situation där ord och begrepp får olika betydelser beroende på vem som använder dem. Det är nu mer än någonsin viktigt att förstå att yttrandefrihet inte bara gäller de som står i maktens centrum, utan också för de som är maktlösa och vars röster sällan hörs. Att kritisera en politisk åsikt är en fundamental del av demokratin, och det är där den verkliga debatten behöver föras - på basen av fakta och respekt, snarare än förnedrande etiketter.

Vi lever i en tid av ökad polarisering, där åsikter påverkas kraftigt av politiska strömningar och sociala medier. Det är av yttersta vikt att skilja på saklig kritik och hatretorik. I slutändan måste vi hedra yttrandefriheten, inte bara för de glamorösa eller populära, utan även för de röster som kämpar för sina rättigheter i skuggan av makten.