Göran Borgås lever ett liv som är allt annat än lugnt. Vid 58 års ålder är han en av de mest kända och respekterade travkommentatorerna i Sverige, men bakom den framgångsrika fasaden döljer sig en dramatisk berättelse.

I Ulricehamn, en charmig kommun i Västergötland, förbereder sig Borgås för kvällens sändning. Han har alltid haft ett fullspäckat schema, där helger och kvällar ofta är upplagda för arbete snarare än vila. Men trots utmaningarna är han en man som älskar sitt jobb och känner sig driven att alltid utvecklas.

Men en natt för 15 år sedan förändrades hans liv dramatiskt. Göran vaknade med hjärtklappning, en skrämmande upplevelse som ledde till en medicinsk diagnos av kroniskt förmaksflimmer. Detta tillstånd innebar inte bara en ökad risk för blodproppar och stroke utan krävde också att han började ta hjärtmedicin.

– Jag minns att jag kände mig helt utmattad, det var en låg punkt i mitt liv, säger han. Men det var också en vändpunkt. Jag insåg hur viktigt det var att ta hand om min hälsa.

För att hålla sig i form simmar Borgås tre gånger i veckan, något han beskriver som både skonsamt och revitaliserande. Han vet att han inte kan träna som han gjorde när han var yngre, men simningen hjälper honom att hålla igång.

Hans intresse för trav började i ung ålder, när han som tonåring hängde med vänner till Axevalla. Forna tiders spelande och nervkittlande lopp föll honom i smaken och ledde till en karriär som bisitterande travkommentator. Hans unika sätt att analysera lopp och förmedla känslor till tittarna har gjort honom till en älskad profil i travvärlden.

Trots sin framgång erkänner Göran att nervositeten alltid finns där, speciellt inför live-sändningar. Men han ser det som en del av jobbet och en påminnelse om vikten av att alltid ge sitt bästa.

Borgås lever idag med sin sambo Yvonne och sonen Lukas, som har blivit en talang inom fotboll, en sport som Göran gärna stöttar. I en tid då travet ständigt utvecklas ser han fram emot nya utmaningar och arbetet med yngre, ambitiösa kollegor.

– Jag tar ett år i taget nu, säger han med ett leende. Hälsan är min prioriteter, och jag är tacksam för varje sändning jag får göra. Travet är mer än bara ett jobb; det är en passion som ger mig livsglädje.