Risken för allvarliga folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, cancer och typ 2-diabetes ökar betydligt vid ohälsosamma levnadsvanor som rökning, överkonsumtion av alkohol, dåliga kostval och brist på fysisk aktivitet. Många av dessa sjukdomar är i högsta grad förebyggbara och kan förbättras genom att ändra livsstil. Här spelar hälso- och sjukvården en avgörande roll i att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser, vilket också ingår i den pågående omställningen mot en mer kvalitativ och nära vård.

Irène Nilsson Carlsson, folkhälsorådgivare vid Socialstyrelsen, påpekar att det finns ett stort behov av att fler patienter får relevant rådgivning angående ohälsosamma levnadsvanor i relation till deras hälsoproblem. "Vi vet att många patienter uppskattar att vården tar upp hur deras livsstil påverkar deras hälsa. Det är viktigt att vi uppmuntrar patienter att diskutera sina levnadsvanor utifrån sina egna förutsättningar och livsvärderingar", säger hon.

Trots dessa insikter visar en aktuell uppföljning från Socialstyrelsen att det fortfarande är en låg andel patienter, endast mellan 1 och 7 procent, som får dokumenterade åtgärder för sina ohälsosamma vanor i primärvården. Dessutom har skillnaderna mellan olika regioner kvarstått, vilket innebär att patienterna i vissa delar av landet får betydligt mindre stöd i sina hälsoval än i andra.

Enligt rapporten har antalet patienter som fått rådgivning gällande fysisk aktivitet och kost ökat något jämfört med tidigare år, men för rådgivning relaterad till alkohol och rökning syns inga större förbättringar. Under de senaste tio åren har insatserna ökat, men pandemins påverkan på vården ledde till en kortsiktig nedgång.

I slutet av november 2023 planerar Socialstyrelsen att publicera uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor. Dessa riktlinjer är avsedda att ge stöd till beslutsfattare så att de kan göra välgrundade prioriteringar i vården. Riktlinjerna kommer också att belysa vilka grupper som behöver mest stöd samt vilka metoder som varit mest effektiva.

Det är av stor vikt att hälso- och sjukvården prioriterar dessa insatser, och Irène Nilsson Carlsson understryker betydelsen av att använda den senaste forskningen för att möta hälsoförväntningarna hos befolkningen. Många kan förbättra sina livsstilar på egen hand, vilket underlättas av digitala plattformar och andra aktörer i samhället, vilket gör att vården kan fokusera på dem som verkligen behöver stöd.

Sammanfattningsvis är det av avgörande betydelse att vården tar ansvar för att rådgivning om livsstil blir en självklar del av patienter med ohälsosamma vanor, för att på så vis bidra till en mer hållbar folkhälsa i Sverige.