Akademikerförbundet SSR har genomfört en omfattande och detaljerad undersökning kring friskvårdsbidraget i Sveriges kommuner, och svar har inkommit från samtliga av de 290 kommunerna.

I undersökningen har enkäter skickats till förtroendevalda och till kommunerna själva. Det viktiga att notera är att endast traditionella friskvårdsbidrag och friskvårdsmöjligheter som friskvårdstimme har beaktats, och andra modeller har uteslutits.

Det är tydligt att hälsoinvesteringarna varierar dramatiskt mellan olika kommuner. Kiruna kommun framträder som en förebild med ett generöst friskvårdsbidrag på hela 5 000 kronor per år samt en friskvårdstimme varje vecka. I kontrast till detta finns det 22 kommuner som inte erbjuder något friskvårdsbidrag alls, medan elva kommuner endast erbjuder 500 kronor per år.

Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, uttrycker en stark uppmaning: "Kommunerna måste börja ta medarbetarnas hälsa på allvar. Friskvårdsbidrag och friskvårdstimme är inte bara viktiga verktyg för att minska sjukskrivningar; de är också avgörande för att attrahera kompetent arbetskraft."

Det finns en växande oro över det låga engagemanget för medarbetarnas hälsa inom offentlig sektor, vilket kan leda till kraftiga skillnader i hur kommuner prioriterar friskvård. "Hälsa och friskvård är nyckelfaktorer för att skapa en hållbar arbetsmiljö. Vi vill uppmuntra lokala fack och arbetsgivare att teckna överenskommelser som kan bryta trenden av ohälsa i arbetslivet. Att investera i friskvård är en smart och kostnadseffektiv strategi för att gynna både medarbetare och arbetsgivare", säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

En sammanställning för Kalmar län visar att Nybro och Vimmerby kommuner ligger lägst i friskvårdsbidrag, med belopp mellan 500-1 000 kronor per år, medan Hultsfred och Borgholm erbjuder högst bidrag, mellan 2 501-3 000 kronor per år. Västerviks och Emmabodas kommuner står också ut eftersom de erbjuder både friskvårdsbidrag och friskvårdstimme, vilket ger anställda möjlighet att träna en timme i veckan under arbetstid.

Detta väcker frågor om hur viktiga dessa förmåner är för att förbättra arbetsmiljön och för att främja en aktiv livsstil bland anställda. Kommer fler kommuner att följa Kirunas exempel och satsa mer på medarbetarnas hälsa? Det återstår att se!