I december 2023 presenterade OECD resultaten från ett globalt kompetenstest som involverade vuxna i 31 olika länder. För Sverige är resultaten överraskande positiva: landet rankas som tredje bästa, endast efter Finland och Japan. Speciellt bland de äldsta deltagarna, 55 år och äldre, presterar Sverige allra bäst.

– Det här är en fantastisk prestation, säger Andreas Schleicher, chefsstatistiker för OECD.

Schleicher har följt den svenska utbildningen noggrant och funnit en intressant koppling mellan utbildning och arbetslivets krav. Medan de senaste Pisamätningarna bland 15-åringar visade på en nedgång i resultaten år 2023, har den så kallade vuxen-Pisa, eller Piaac, visat på en mer optimistisk bild.

– Sveriges framgångar inom vuxenutbildning kan tillskrivas en stark kultur av livslångt lärande. I många andra länder kämpar man med att få äldre att engagera sig i lärande, men i Sverige grundas detta redan tidigt. Här inser företag att utbildning är en väg till framgång och att bra arbetsplatser erbjuder möjligheter till vidareutveckling, säger Schleicher.

Enligt Schleicher har svenska arbetstagare stora möjligheter att utveckla sina färdigheter, mycket mer än sina motsvarigheter i både Finland och Japan.

– Japanska arbetsplatser har svårt att utnyttja sina anställdas kompetenser och många får aldrig chansen att visa vad de kan. Liknande problem syns även i Finland. I Sverige är vi mer fokuserade på individens kunskaper snarare än bara formella examina, säger han.

Men trots de positiva resultaten finns det en oro. Enligt Schleicher har 12 procent av svenska vuxna, och hela 15 procent av de yngre vuxna, en otillräcklig läsförmåga.

– I dagens samhälle krävs förmågan att navigera i en värld av komplexitet och att kunna särskilja fakta från åsikter. Även om svenskar generellt presterar bra, borde läskunnigheten förbättras med tanke på de ökade kraven. Det är alarmerande att så många läser på en nivå som motsvarar en tioåring, säger Schleicher.

Denna oro förstärks av att läskunnigheten bland svenska 15-åringar har rasat i den senaste Pisamätningen. Schleicher har kritiserat det svenska skolsystemet för att ha blivit en serviceinrättning där elever blir passiva konsumenter av kunskap. Han efterlyser ett ökat engagemang i klassrummen, något han fortfarande står fast vid.

– Trots dessa utmaningar är arbetsmarknaden för den vuxna befolkningen stark, där kompetens och lärande står i fokus. Problemet ligger snarare i att skolsystemet under lång tid har tappat värdet av lärande, vilket påverkar framtida generationer, säger han.

Sveriges prestationer på den internationella arenan visar att det fortfarande finns en stor kapacitet i den äldre befolkningen, vilket borde uppmuntra både politiker och företag att investera mer i utbildning och stöd för livslångt lärande.