Forskningen vid Göteborgs universitet får en fantastisk bekräftelse i form av ett betydande EU-bidrag för att studera syrefattiga havsområden. Laura Bristow, forskare vid Institutionen för marina vetenskaper, uttrycker sin glädje och säger: "Det här bekräftar att vår marina forskning är avgörande för den globala förståelsen av havets ekosystem."

Som expert på mikrobiell kväneomvandling i syrefattiga havsområden kommer Bristow och hennes team att dela på nästan 110 miljoner kronor för att utforska hur mikrober i havet reagerar på syrebristen och vilka konsekvenser detta har för klimatet. I dessa områden finns mikrober som omvandlar kväve till gasformer, däribland koldioxid och växthusgasen lustgas. Dessa gaser släpps sedan ut i atmosfären, vilket ytterligare påverkar den globala uppvärmningen.

Mikroberna är centrala för havets kol- och kvävecykler, men senaste forskningen visar på stora kunskapsluckor gällande hur syrebristen förändrar deras beteende och påverkar havets förmåga att lagra koldioxid. Med klimathotet på agendan ökar syrefattiga områden i både antal och utbredning, vilket gör det viktigt att förstå dessa förändringar.

I jakten på svar kommer forskarna att använda ett nyetablerat undervattenslaboratorium, ''CockTail'', för att studera mängden av mikrober och deras funktion i sitt naturliga habitat utan att påverka dem av tryck och ljusförändringar från en vanlig labbmiljö. "Vi vill samla in och bearbeta havsvattenprover på plats för att få mer tillförlitliga data", förklarar Bristow.

Projektet kommer att fokusera på bland annat Östersjön, en region kraftigt drabbad av syrebrist på grund av övergödning. Forskningen förväntas ge ovärderliga insikter om hur dessa mikrober reagerar på den förväntade minskningen av syrenivåerna och därmed kan förbättra våra klimatprognoser.

Samarbetet involverar flera intressanta partners, inklusive Bo Thamdrup från Syddansk Universitet, som säger: "Genom att förstå miljöfaktorerna kan vi bättre förutsäga mikrobernas reaktioner och skapa mer precisa modeller för framtiden."

Tillsammans med det stora EU-bidraget skapas en ny plattform för att utföra banbrytande forskning som inte bara styrker den vetenskapliga grunden utan också ger oss verktyg för att hantera klimatkrisen. Forskningen vid Göteborgs universitet ligger i framkant och sätter ljus på frågor som är avgörande för vår planets framtid.