Fjällräven, den vackra och tåliga arten som har överlevt i nästan ett sekel, har upplevt en ljusare sommar med många nya valpar. Men trots ray av hopp kvarstår allvarliga hot mot dess existens.

Fjällräven är en mästare när det kommer till anpassning till extrem kyla. Med sin tjocka päls som klarar minus 70 grader och sina små öron, är den en av däggdjursvärldens mest beundrade vinteroveraller. Tyvärr ledde den stora efterfrågan på fjällrävspäls i slutet av 1800-talet till att arten nästan utrotades i Sverige.

Fjällrävsskinn var en statussymbol och det var en lukrativ affär under en tid, vilket gjorde att dessa djur blev otroligt utsatta för jakt. Effekterna av detta är fortfarande märkbara, även efter att fjällräven blev fridlyst 1928. Trots att skyddsåtgärder infördes och jakten upphörde har arten inte kunnat återhämta sig som förväntat.

Den ökade populationen av rödrävar i fjällområdena har bidragit till att fjällräven hamnat i en komplicerad konkurrenssituation. Både föda och livsmiljö är i konflikt mellan de två arterna, vilket försvårar överlevnadsutsikterna för fjällräven.

Dessutom har minskningen av viktiga födokällor, såsom smågnagare, påverkat fjällrävens möjlighet till fortplantning, vilket resulterat i fragmentering av populationen och inavel.

En upplysande vändning kom i slutet av 1990-talet med lanseringen av ett stort bevarandeprogram som kombinerade forskning, förvaltning och insatser för att öka populationen. Programmet syftade till att kontrollera rödrävar och stärka fjällrävens födotillgång genom stödutfodring. Tack vare dessa ansträngningar såg man till en början positiva resultat.

Även i Norge har det genomförts avelsprojekt för att öka fjällrävesbeståndet. Utplantering av uppfödda individer har också resulterat i att dessa har spridit sig över gränserna och bidragit till ökad genetisk variation.

Förra året föddes 40 kullar av fjällrävar i Sverige, och under den senaste sommaren rapporterades 72 nya kullar. Dessa siffror indikerar att arbetet med att rädda fjällräven verkligen ger resultat, men det är fortfarande en lång väg kvar till stabilitet och säkerhet för arten.

Även om populationen har ökat till 582 vuxna fjällrävar över Sverige, Norge och Finland, är hoten, särskilt klimatförändringar, ett oväntat hinder. Det är skrämmande att den internationella naturvårdsunionen (IUCN) klassat fjällräven som en av tio flaggskeppsarter för klimatförändringar, vilket visar på de allvarliga riskerna för dess livsmiljöer.

Regeringens nedskärningar i budgeten för bevarandeprojekt äventyrar också fjällrävens framtid, och stöd från EU är viktigt för att hålla dessa initiativ vid liv. Trots det pågår flera framsynta projekt med partners i Skandinavien, men utan långsiktig finansiering kan dessa ansträngningar lätt rinna ut i sanden.

Klimatet förändras snabbt, och fjällrävens framtid hänger fortfarande på en skör tråd. Denna ikoniska art har överlevt mycket, men utan en fortsatt gemensam insats kan den snart stå inför nya och ännu farligare utmaningar.