Att sälja massproducerade kläder, skicka dem med flyg och sedan bränna överskottet i en öken på andra sidan jorden borde vara en affärsmodell dömd att misslyckas. Men Shein och andra kinesiska jättar har effektivt tagit västvärldens affärsmodell och tagit den till nya, skrämmande höjder.

En ung man med rufsigt hår på en rykande soptipp, omringad av vildhundar, ger oss en oroande ögonblicksbild av den dystopi vi alltför lättsam kan associera med dagens modeindustri. En enligt Staffan Lindberg och Magnus Wennmans granskning är baksidan av ultra fast-fashion en verklighet vi inte kan ignorera.

Trots detta fortsätter Shein att växa exponentiellt. I mitten av detta år planerar de en börsnotering i London, kanske redan till påsk, enligt Reuters rapporter. Med en förväntad värdering på närmare 700 miljarder kronor, tre gånger mer än H&M:s börsvärde, är det tydligt att Shein redan säljer mer än både H&M och Zara...

Men hur går det till? En avgörande faktor är den snabba och smidiga produktionen som Shein uppnår genom att använda AI-teknologi. De analyserar kundernas beteenden för att i realtid predicera efterfrågan, vilket gör att de kan optimera sina beställningar och minimera överproduktion. Holmgruppen har även noterat att företaget kan skicka varor till extremt låga priser genom att undvika traditionella mäklare och butiker.

Kritiker pekar dock på att denna snabba och kostnadseffektiva modell kommer med en allvarlig baksida. Det finns uppgifter om oetiska arbetsförhållanden och till och med tvångsarbete i Sheins fabriker. Detta öppnar en diskussion om moral och ansvar inom modeindustrin, där vinster ofta prioriteras framför mänskliga rättigheter.

Effekterna sträcker sig dock bortom människors liv och arbetsvillkor. Den ökande produktionen och den snabba konsumtionen har även betydande negativa konsekvenser för miljön. Sheins affärsmodell och dess tillväxt i Europa bidrar till ökande miljöproblem, där kläder slängs och avfallskällor prolifererar.

Vi ser även en djupare ekonomisk kontext där Kinas handelsöverskott når rekordnivåer, vilket pressar europeiska industrier och välfärdsstater. De enorma mängderna lågprisprodukter som flödar in i Europa kan skaka om den gröna övergången och utarma lokala industrier.

Så hur ska västvärlden svara på denna utmaning? Medan vissa förespråkar tullar och handelsblockader, pekar andra på behovet av att förändra västerländska konsumenters shoppingvanor. Kan vi verkligen tänka om i vår konsumtion?

I den kontexten är det uppenbart att Shein och liknande aktörer inte bara är en mörk fläck i modevärlden, utan ett symptom på en större kris i både politik, ekonomi och miljö. Om inga radikala förändringar görs, kan vi rent av bädda för en ännu mer sunkig framtid.