Inför det viktiga USA-valet 2024 har den svenska regeringen, under Ulf Kristersson (M), valt att inte offentligt stödja varken Kamala Harris eller Donald Trump, till skillnad från dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt som ställde sig bakom Barack Obama inför valet 2008. Istället har regeringen valt en diplomatisk linje för att upprätthålla goda relationer med USA, liknande Stefan Löfvens strategi under valet 2020.

På regeringskansliet pågår nu ett intensivt arbete för att förbereda sig för olika scenarier och etablera kontakter med de olika politiska lägren i USA. Enligt rapporter görs djupgående analyser av möjliga konsekvenser beroende på vem som vinner valet – och vad som kan ske om valet leder till osäkerhet eller förseningar i resultatanalyserna.

En särskild grupp, benämnd ”Arbetsgrupp val”, har bildats av opolitiska tjänstemän från flera departement. Denna grupp, som är en direkt efterföljare av liknande instanser vid valet 2020, inkluderar nu även tjänstemän från det nationella säkerhetsrådet, vilket hanterar säkerhetsfrågor under statsministern.

Gruppen ansvarar för att samla information från de olika departementen för att kunna föra över relevant underlag till Ulf Kristersson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). Detta inkluderar också ekonomiska analyser, exempelvis hur Sveriges ekonomi påverkas av potentiella handelstullar i ett framtida handelskrig.

Oavsett resultatet av valet, är det sannolikt att protektionismen kommer att öka i USA, vilket skulle kunna få omfattande konsekvenser även för Sverige. Detta eftersom USA är Sveriges tredje största exportmarknad efter Tyskland och Norge, och svenska företag kan drabbas hårt av eventuella tullhöjningar. Enligt beräkningar från Kommerskollegium kan en sådan utveckling leda till en minskad svensk export till USA med så mycket som 16 procent.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) understryker vikten av att noggrant följa den politiska debatten i USA, inklusive tonalitet och riktning under både presidentvalet och valet till kongressen. Ann Linde, tidigare utrikesminister och nu aktiv i internationella tankesmedjor, varnar för att en återkomst av Trump kan leda till försämrad säkerhetspolitik och en intensivare protektionism.

Hon påpekar särskilt riskerna för säkerhetssituationen i Europa, med tanke på Trumps inställning till Ukraina och Ryssland. Om Trump följer upp sina valkampanjutfästelser kan vi riskera ett handelskrig med Kina, något som vore förödande för Sveriges exportberoende ekonomi.

EU-länder förbereder också sig för olika utfall, och moderaten Tomas Tobé framhåller att vi kan behöva ta ett större ansvar för vår egen säkerhet oavsett utfallet av valet. Utan amerikanskt stöd till Ukraina kan situationen bli kritisk, och det skulle ha omfattande konsekvenser för Europas säkerhet.

Det står klart att oavsett resultatet av valet i USA kommer de svenska myndigheterna och företag att behöva vara beredda på att anpassa sig till en föränderlig geopolitisk verklighet.