Sarkozy inför rätta för korruption med libysk diktator

Tretton år efter att korruptionsskandalen briserade inleddes igår, måndag, rättegången mot Nicolas Sarkozy och ytterligare 12 personer i Paris. Rättegången beräknas pågå fram till den 10 april 2024. Flera av de misstänkta var dock inte närvarande när domen föll, efter en omfattande och komplicerad polisutredning.

Enligt franska medier verkade den tidigare presidenten, som satt vid makten mellan 2007 och 2012, sakligt oberörd då han anlände till domstolen. Han utbytte leenden och handskakningar med vakterna och skämtade om sin frus italienska ursprung när han ombads bekräfta sin franska nationalitet.

Trots den avslappnade attityden handlar fallet om allvarliga anklagelser. Sarkozy misstänks för att ha finansierat sin framgångsrika presidentkampanj 2007 med mutpengar från den libyske diktatorn Muammar Khadaffi. Tillsammans med tre av sina tidigare ministrar ska han ha ingått en "korruptionspakt" med Khadaffi. Om de fälls riskerar de upp till tio års fängelse samt att fråntas rätten att inneha offentliga ämbeten och medborgerliga rättigheter.

Nicolas Sarkozy, som leder det konservativa partiet UMP, har från början förnekat samtliga anklagelser. Affären, som kom till ytan genom ett officiellt dokument från Libyen publicerat av Mediapart 2012, pekar på att det handlade om mutor på hela 50 miljoner euro. Denna transaktion ska ha ägt rum i Tripoli den 6 oktober 2005, då Sarkozy besökte Libyen i rollen som inrikesminister.

En libysk affärsman, som nu är beredd att vittna via videolänk, uppger sig ha varit närvarande under mötet mellan Sarkozy och Khadaffi. Enligt affärsmannen bad Khadaffi om att få ge pengar till Sarkozy, och han påstår att så mycket som 50 miljoner euro betalades ut. I utbyte skulle Khadaffi få diplomatiska och ekonomiska fördelar.

Khadaffi blev senare en kontroversiell gäst i Paris 2007, vilket kritiserades av oppositionen som oetiskt. Snart därefter blev han dock ännu en gång isolerad av det internationella samfundet. I mars 2011 antog FN:s säkerhetsråd, på Frankrikes initiativ, en resolution som möjliggjorde våld för att skydda civila i Libyen. Den 20 oktober samma år mötte Khadaffi sitt öde när han lynchades av en folkmassa.

Den första dagen av rättegången, den 6 januari, ägnades åt procedurfrågor. Sarkozys advokater hävdar att domstolen saknar behörighet i denna fråga.

„Att påstå att Nicolas Sarkozy är ett offer för rättsväsendet är underligt och respektlöst, särskilt med tanke på era karriärer”, svarade Quentin Dandoy, en av åklagarna.

Det är än så länge oklart när Sarkozy kommer att få möjlighet att framföra sin version av händelserna.

Övervakad rättegång och dess konsekvenser

Rättegången mot Sarkozy är en av de mest bevakade i fransk rättshistoria och har väckt stort intresse både nationellt och internationellt. Många undrar hur denna skandal kan påverka den politiska scenen i Frankrike, särskilt med tanke på att Sarkozy tidigare har varit en inflytelserik person inom fransk politik. Den offentliga opinionen är delad; vissa ser på rättegången som en viktig del av rättsväsendets kamp mot korruption, medan andra anser att det handlar om politisk förföljelse. I takt med att rättegången fortskrider kan fler överraskningar förväntas, inklusive eventuella nya vittnen och bevis.