Kriget i Ukraina har skapat djupa sprickor inom det samiska folket, där vissa grupper ställt sig i ryggen av den ryska regimens agerande. En av de mest kontroversiella rörelserna är den kremltrogna sameföreningen, som öppet stöder invasionen av Ukraina. I motsats har det internationella Samerådet beslutat att bryta alla band med ryska organisationer, vilket skapat spänningar bland samer, både i och utanför Ryssland.

I detta sammanhang står Aleksandr Slupatjik som ett starkt exempel på de utmaningar många samer lider av. Han och hans fru bosatte sig i Harstad, en stad belägen i nordligaste Norge, efter att ha flytt Ryssland under dramatiska omständigheter. Under ett år levde de på ett flyktingboende, där de dagligen kämpade med osäkerheten och den psykiska belastningen av att lämna sitt hemland.

"Vi tvingas be Norge om rätten att leva i vårt historiska hemland," säger Slupatjik. "Vi vill återvända, men inte under nuvarande omständigheter."

Många samer i Ryssland, liksom Slupatjik, motsätter sig Putins regim. De vill att världen ska känna till deras kamp och att de traditionella livsstilarna och rättigheterna för samerna ska bevaras. Det har blivit tydligt att kampen för samers rättigheter även sträcker sig långt bortom enbart geopolitik; den handlar om kultur, identitet och överlevnad.

Samtidigt är den internationella samiska rörelsen mer enad än någonsin i sin strävan att stödja varandra globalt och att arbeta för samernas rättigheter i olika länder. Det är en tid då solidaritet är avgörande, inte bara för att skydda deras intressen utan också för att motverka inverkan av konflikter och förtryck. Det återstår att se hur framtiden kommer att utvecklas för det samiska folket i sådana turbulenta tider.