Robert Gustafsson nobbar Jönssonligan – så här förklarade han sitt beslut!
2024-12-28
Författare: Hugo
Robert Gustafsson, den folkkära komikern och skådespelaren på 60 år, fällde ett intressant uttalande när han nyligen fick frågan om att axla rollen som Charles-Ingvar "Sickan" Jönsson i en ny film om Jönssonligan. Trots att han tidigare blivit tillfrågad vid flera tillfällen, var han den här gången på SVT och gav en chans att diskutera erbjudandet under ett möte med regissören Eddie Åhgren.
Under mötet framhöll Gustafsson varför han ansåg att det var en dålig idé att återuppliva "Jönssonligan". Hans åsikt var att filmerna efter Gösta Ekmans avsked har tappat sin charm och komiska känsla. Istället för att fokusera på karaktärernas utveckling har ett större fokus legat på vackra bilder och en välskriven handling, något han anser är sekundärt i komedi.
"Det mest centrala måste vara rollfigurerna. Publiken ska vilja hänga med dem och känna en närhet," förklarade han.
Ett nyväckt intresse för karaktären gjorde att Gustafsson började experimentera med olika röster och uttryck i hemmet. Klädd i en sotarmössa och med en penna i munnen utforskade han hur Sickan skulle låta och se ut. Men när han tittade på det han hade filmat insåg han att hans tolkning riskerade att bli en imitation av Gösta Ekman. Han ville att hans Sickan skulle vara unik och ny, men ändå känna igen för publiken.
"Det var fruktansvärt jobbigt. Jag ångrade mig flera gånger," sa han. Gustafsson kände en press att inte trampa på andras tår.
I oktober förra året bekräftades det att Gustafsson skulle spela Sickan i filmen "Jönssonligan kommer tillbaka", som hade biopremiär den 6 december. I ensemblen finns också Jennie Silfverhjelm, Jonas Karlsson och Anders Jansson, som gestaltar karaktärerna Doris, Vanheden och Dynamit-Harry.
"Jämför vi med tidigare skådespelare kanske det inte är samma personer, men vi bidrar med samma ande i våra rollfigurer. Doris är faktiskt den mest storslagna i den här versionen, hennes karaktär får mera yta att interagera med de andra," fortsätter Gustafsson.
När det kommer till nutiden som filmens tidsram, upplever Gustafsson stora utmaningar. Den moderna världen med sin snabba teknik kan kännas osexig och svår att skildra i en film. "Producenterna vill ha snabba resultat och vi glömmer ofta att låta saker få ta sin tid," påpekar han.
Hela diskussionen cirkulerar kring hur Jönssonligan har utvecklats och hur viktigt det är att skapa underhållande karaktärer. Robert Gustafsson uttrycker att trots sin hektiska schema, om förutsättningarna är rätt, skulle han absolut kunna tänka sig en uppföljare – förutsatt att manuset är tillräckligt bra.
Är vi redo för mer Jönssonligan? Det återstår att se!