Forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus har nyligen genomfört en banbrytande studie som kartlägger hur barns immunsystem reagerar vid cancer. Studien, som publicerades i den prestigefyllda tidskriften Cell, avslöjar enorma skillnader mellan barns och vuxnas immunsvar och öppnar dörrarna för att utveckla nya, skräddarsydda behandlingar för barn som drabbas av cancer.

Professor Petter Brodin, en av forskarna bakom studien, förklarar: "Immunsystemets aktivering är avgörande i kampen mot cancer, men det ser helt annorlunda ut för barn jämfört med vuxna. För att kunna leverera effektiva behandlingar mot barncancer behöver vi förstå hur immunsystemet fungerar hos barn och vilka faktorer som påverkar det."

Studien inkluderade 191 barn i åldern 0–18 år med olika typer av solida tumörer, diagnostiserade vid Astrid Lindgrens barnsjukhus mellan 2018 och 2024. Genom att analysera både tumörvävnad och blodprover har forskarna kunnat identifiera genetiska förändringar och undersöka immunsystemets reaktion.

I en tid där precisionsmedicin blir allt vanligare inom cancervården, pekar forskarna på hur deras upptäckter tillför en hel ny dimension. "Traditionell precisionsmedicin har fokuserat på tumörernas egenskaper, men genom att studera immunsystemets reaktion ger vi oss själva en möjlighet att revolutionera hur vi bemöter barncancer, säger Brodin."

Forskning visar att barns tumörer ofta är mindre inflammatoriska och har färre mutationer, vilket gör att immunsystemet inte reagerar lika kraftigt mot dem. Det innebär att barn inte alltid svarar bra på behandlingar som checkpoint-hämmare, en typ av immunterapi som tar bort bromsar på immunceller.

"Vi har nu insikten att barn ofta inte har aktiverade immunceller mot sina tumörer från början, vilket förklarar varför dessa behandlingar misslyckas. Vi behöver inrätta behandlingsformer som kan sätta fart på immunsvaret direkt," tillägger Brodin.

Dessutom har forskarna följt några av barnens immunsvar över tid och under pågående behandling. Genom att mäta förändringar i antalet mördarceller, de som dödar tumörceller, kan man redan idag använda denna data för att anpassa behandlingarna kliniskt.

"Vi kommer nu att utvidga detta till en större skala, eftersom dessa metoder kan ge viktiga insikter och komplementera de genetiska analyserna av tumörer, avslutar Brodin."

Detta banbrytande arbete har genomförts i nära samarbete med barnonkologiska kliniken och finansierats av en rad framstående forskningsfonder. Framtiden för barncancerbehandling ser ljusare ut än någonsin med denna nya förståelse av immunsystemets roll!