Reaktionerna har varit starka efter att BRA meddelade att de helt slutar flyga till och från Bromma flygplats. Denna förändring har väckt frågor om flygplatsens framtid och dess lönsamhet.

Swedavia, företaget som ansvarar för driften av Bromma, har länge kritiserat flygplatsens ekonomiska hållbarhet. Trots detta har den nuvarande regeringen ställt sig emot en nedstängning av flygplatsen innan 2038, och moderaternas Kristofer Tamsons har tidigare förespråkat för utveckling av flygplatsen istället för avveckling.

Tamsons understryker betydelsen av ett fungerande inrikesflyg för både Stockholmsregionen och Sveriges konkurrenskraft: "Det är avgörande för att säkra tillgängligheten. Vi behöver en noggrann analys av hur den senaste utvecklingen påverkar vårt flygnät," säger han.

Infrastrukturministern Andreas Carlson (KD) reflekterar också över beslutet och påpekar att Bromma har viktiga funktioner kvar, särskilt för samhällsviktiga tjänster. Han varnar för att dra förhastade slutsatser om flygplatsens framtid.

Ett annat intressant perspektiv kommer från finansborgarrådet Karin Wanngård (S) i Stockholm. Hon har länge förespråkat för att staden ska avsluta sitt avtal med staten för Bromma för att i stället bygga bostäder. Wanngård hoppas på snabbare framsteg, med målet att kunna påbörja byggnationen inom tio år: "Vi behöver sanera marken, men jag är optimistisk inför framtiden."

Samtidigt signalerar regionrådet Aida Hadzialic (S) att fokus nu behöver ligga på att stärka Arlanda flygplats för att möta utmaningarna från internationella konkurrenter som Kastrup i Köpenhamn. Hon påpekar att marknaden själv ser nedläggning av Bromma som den enda vägen framåt. "Nu är det dags för politisk enhet för att höja Arlandas konkurrenskraft, som på senare år har minskat," betonar Hadzialic.

Det förefaller vara en tid av oro och omprövning för Sveriges inrikesflyg, med Brommas framtid som en central fråga i den politiska debatten.