Sedan den 1 april har polisen fått mandat att kroppsvisitera och genomsöka fordon utan konkret brottsmisstanke. Dessa åtgärder har genomförts inom så kallade säkerhetszoner, vilket är en del av regeringens strategi för att bekämpa gängbrottslighet.

Säkerhetszonerna har varit föremål för hård kritik. Många har uttryckt oro över att dessa åtgärder kan leda till rasprofilering av icke-vita personer. Norrköping var först ut med att införa en säkerhetszon, vilket gjordes i stadsdelen Hageby den 5 juni, strax efter en tragisk skjutning.

Nu, efter en summering av insatserna under de två veckor som Hageby var en säkerhetszon, framkommer att effekten varit marginell. Polisen har inte kunnat påvisa några tydliga skillnader i brottslighet innan och under perioden för säkerhetszonen. En intern rapport från polisen sammanfattar att det inte finns några märkbara skillnader i antalet anmälda brott under dessa veckor jämfört med andra perioder.

Det är också värt att notera att under perioden passerade över 100 000 bilar in och ut ur säkerhetszonen, men endast 18 av dessa genomsöktes. Totalt genomfördes 380 kroppsvisitationer, som ledde till att bara en kniv och två gram hasch beslagtogs. Dessa fynd tyder på att den preventiva effekten av zonen kan ifrågasättas.

Trots de skarpa resultaten finns det ändå en möjlighet att säkerhetszonen har haft en viss avskräckande effekt. Forskning visar att människor ofta övervärderar risken för att bli upptäckta när de vet att en insats pågår. Dock kan det även påpekas att brottslingar så småningom anpassar sina beteenden till den verkliga risken av att bli påkomna.

Det finns en fortsatt debatt om effekten och rättfärdigheten av dessa säkerhetszoner, och framtiden kommer att visa om de verkligen bidrar till en tryggare miljö eller om de får motsatt effekt.