Introduktion

De nya etableringsjobben som infördes vid årsskiftet hade stora ambitioner om att hjälpa långtidsarbetslösa och utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden. Målet var att skapa 1 000 nya anställningar under det första året, men hittills har endast 13 personer fått jobb.

Kostnader och arbetslöshet

Kostnaden per anställd för arbetsgivaren är lågt, endast drygt 7 500 kronor i månaden, då staten täcker upp resterande kostnader. Trots detta är arbetslösheten bland utrikes födda hög, uppskattningsvis omkring 15 procent. För invandrare från Asien, särskilt Mellanöstern, och Nordafrika är arbetslösheten ännu mer alarmerande, med siffror på 22 respektive 24 procent.

Situationen på arbetsmarknaden

Det finns med andra ord människor att anställa, och det till en relativt låg kostnad för arbetsgivarna. En av de stora faktorerna som påverkar denna situation är den sviktande ekonomin. Antalet nyanmälda jobb har minskat med hela 40 procent jämfört med förra året, och prognoserna pekar på att lågkonjunkturen kan fortsätta.

Arbetslöshetens kategorier

Arbetslöshet kan delas in i olika kategorier. Friktionsarbetslöshet, som är en naturlig del av en rörlig arbetsmarknad, är vanligt och inte nödvändigtvis ett problem. Men den mer sekelvikande strukturella arbetslösheten är ett stort bekymmer. Många arbetslösa saknar den kompetens och produktivitet som företagen efterfrågar. Här skulle subventionerade anställningar teoretiskt kunna göra stor skillnad.

Strukturell arbetslöshet som utmaning

Enligt arbetsmarknadsanalytiker är strukturell arbetslöshet den största utmaningen just nu. Om en arbetar för lite eller inte skapar tillräckligt med värde för att motivera lönen kan personen hamna utan jobb. Staten kan dock bistå genom att täcka mellanskillnaden, och med tiden öka den arbetslöses attraktionskraft på arbetsmarknaden.

Historiska misslyckanden

Men historien visar att det sällan är så enkelt. Tidigare löften från politiska ledare har ofta blivit tillfälliga lösningar med långt ifrån önskat resultat. Stefan Löfven lovade vid valet 2014 att skapa 85 000 nya jobb, men sluttit var endast 4 000. Även initiativ som trainee-jobben och sociala upphandlingar har fått kritik för sina misslyckanden.

Framtidsutsikter

Etableringsjobben kommer sannolikt att minnas som ännu ett misslyckande bland många. Men regeringen har även presenterat andra åtgärder, som bidragstak och en långsammare utfasning av försörjningsstödet, som anses mer lovande. För en barnfamilj med två arbetslösa föräldrar innebär det i dag endast 200 kronor extra i månaden om en av dem får ett jobb.

Behov av förändring

Det som står klart är att vi måste se en förändring på arbetsmarknaden. Annars kan vi förvänta oss att dessa initiativ förblir gråa fläckar på den svenska arbetsmarknadens karta.