Flera personer har blivit fängslade för att ha delat känsliga uppgifter rörande Sveriges försvarsanläggningar. Ett nyss fattat domslut från hovrätten väcker hotande frågor om rättssäkerheten i landet - har oskyldiga dömts felaktigt?

Enligt den senaste domen, befriades en man som tidigare dömts till tre och ett halvt års fängelse av tingsrätten. Hovrätten i Västra Sverige har noggrant granskat lagparagrafer skrivna under Tage Erlanders tid som statsminister och kommit fram till att mannen inte hade begått brottet olovlig befattning med hemlig uppgift.

Den friade mannen, som drev ett nätforum, publicerade detaljerade uppgifter om Sveriges militära anläggningar. Trots att hans fall har fått stor uppmärksamhet, har andra personer dömts till stränga straff för liknande handlingar, vilket reflekteras i åsikterna från Mikael Kindblom, chefredaktör på nyhetsbyrån Blendow Lexnova.

Under rättegången argumenterade åklagarna för att även om uppgifterna om försvarsanläggningarna var offentliga, skulle en sammanställning av dem betraktas som hemliga. Men den linjen fick mothugg av hovrätten, som ansåg att åklagarnas resonemang saknade stöd.

Tidigare domar har dock gått emot de friande vindarna. I andra fall har både Falu tingsrätt och Uppsala tingsrätt dömt individer till flera månader i fängelse för liknande oroligheter. Götas hovrätt gjorde också en annan bedömning och fällde en annan man till två år i fängelse för att ha spridit hemliga uppgifter.

Är de fällande domarna verkligen rättvisa? Detta är en komplicerad fråga. Bevisningen i flera av fallen är hemligstämplad, vilket lämnar en osäkerhet i domarna. Det innebär att de dömda kan ha begått handlingar som vi inte har kännedom om, men det kan också betyda att de dömts osakligt.

Det finns en uppenbar oro över att rättssystemet kan ha brustit i sin bedömning av dessa fall, särskilt med tanke på att domarna nu har vunnit laga kraft. Det skapar en ytterligare utmaning för de drabbade som nu har en mycket begränsad möjlighet till upprättelse, enbart via ansökan om resning hos Högsta domstolen - vilket är en sällsynt händelse i svenska domstolar.

Det är djupt oroande att det kanske inte finns någon väg till rättvisa för de som felaktigt blivit dömda. Delar av lagstiftningen från 1950- och 1970-talen har en fortsatt inverkan på domar i dagsläget, vilket belyser behovet av en mer grundläggande reform av rättssystemet för att skydda oskyldiga.