Svenska regeringen har motiverat sitt beslut att stoppa etableringen av vindkraftsparker i Östersjön med försvarspolitiska skäl. Enligt en rapport från Försvarsdepartementet saknas det förutsättningar för vindkraft i området mellan Åland och Öresund, där vindkraftverks torn och roterande blad enligt myndigheten påverkar landets förmåga att försvara sitt territorium. Det anges att en vindkraftspark kan fördröja upptäckten av hotande kryssningsrobotar med en minut.

Mikael Odenberg, tidigare försvarsminister och nuvarande energipolitisk talesperson för Moderaterna, kallar regeringens beslut för en "energipolitisk katastrof". Han påpekar att behovet av energi i södra Sverige bara kommer att öka i framtiden för att klara den gröna omställningen. Området i södra och sydöstra Östersjöregionen anses vara mycket väl lämpat för energiproduktion.

"Att endast sätta en död hand över hela området och säga att inget får byggas är förödande", säger Odenberg.

Det finns enligt honom en motsättning mellan behovet av grön elproduktion och försvarsmaktens intressen. Odenberg menar att beslut om energipolitik inte enbart kan överlämnas till Försvarsmakten, utan regeringen måste ta ett ansvar. Han betonar att det finns många länder som har lyckats kombinera vindkraft med försvarsintressen, och nämner USA, Storbritannien, Tyskland, Polen och Danmark som exempel.

Försvarsmakten har enligt Odenberg mer eller mindre regelbundet sagt nej till havsbaserad vindkraft och avslagit förslag till dialog kring samarbete. Dock anser han att intressekonflikten kan hanteras och att det finns tekniska lösningar, exempelvis sensorsystem på vindkraftverkens fundament som kan hjälpa försvaret.

På internationell nivå undertecknades Marienborgsdeklarationen den 31 augusti 2022 med en ambition att etablera minst 19,6 gigawatt vindkraft i Östersjön fram till 2030. Men nu ser det ut som att denna satsning kommer att bli betydligt svårare att genomföra. Odenberg varnar för att flera miljarder kronor i investeringar nu riskerar att gå förlorade och att investerarna istället kommer att sikta på andra länder, vilket innebär att Sverige hamnar efter i den gröna omställningen.

Frågan kvarstår; varför gör regeringen så här? Odenberg sätter ett lågt betyg på regeringens energipolitik och ifrågasätter var den nya elproduktionen ska komma ifrån. Han menar att det inte räcker att bara prata om kärnkraft, som Ebba Busch verkar fokusera på, då det dröjer många år innan dessa anläggningar är på plats.

Med tanke på den globala klimatsituationen och det behov som finns av ren energi är det dags för regeringen att agera proaktivt istället för att skydda de kortsiktiga försvarsintressena på bekostnad av långsiktig hållbarhet.