I en banbrytande nyhet för patienter med mastocytos, en sällsynt och ofta svårbehandlad blodsjukdom, har Akademiska sjukhuset i Uppsala nu invigt ett mastocytoscentrum. Detta nya centrum är ett stort steg framåt för att förbättra vården av dessa patienter, som länge har kämpat med osäker diagnos och bristande behandlingsalternativ.

"Mastocytoscentrum har stort värde för patienterna eftersom klonala mastcellssjukdomar är sällsynta och kan vara svåra att diagnostisera. Genom att samla specialistkompetens och forskningsresurser kan vi nu erbjuda en snabb och heltäckande utredning, för att vid fastställd diagnos snabbt kunna lägga upp en individuell behandlingsstrategi", säger Mattias Mattsson, överläkare inom hematologi.

Centret kommer att ta emot patienter från hela landet och erbjuda en utredning som involverar flera olika specialister, inklusive hematologer, dermatologer och allergologer. Detta samarbete är avgörande, då symptomen ofta kan variera kraftigt beroende på vilka organ som påverkas.

Mastocytos är en kronisk sjukdom som orsakas av en ökad och onormal ansamling av mastceller, en typ av vita blodkroppar. Dessa celler kan leda till ett brett spektrum av symptom, från hudreaktioner och magproblem till allvarliga allergiska reaktioner och anafylaktisk chock. Många patienter lever med svåra symptom under lång tid innan rätt diagnos ställs, och det är därför avgörande att mastocytoscentrum är kliniskt och vetenskapligt ledande både nationellt och internationellt.

Som en del av denna satsning har Akademiska sjukhuset erhållit ackreditering av den europeiska samarbetsorganisationen för mastocytos (ECNM). Denna kvalitetsstämpel bekräftar att sjukhuset inte bara kan erbjuda en heltäckande vårdprocess, utan även att de kan driva forskning och kvalitetsuppföljning av hög kvalitet.

Sedan starten av initiativet till ett mastocytoscentrum 2014 har cirka 170 patienter diagnostiserats och följts upp inom verksamheten, vilket märkbart har ökat både kunskapen och medvetenheten kring denna komplexa sjukdom.

Det är viktigt att notera att mastocytos oftast misstolkas som andra sjukdomar på grund av dess varierande symptom. Med det nya centret hoppas sjukvården kunna erbjuda patienter med systemisk mastocytos en mer omfattande och effektiv vård. Flera studier har visat att omkring 60-70% av vuxna patienter har systemisk mastocytos, vilket innebär att mastcellerna påverkar flera organ och vävnader, inklusive hud, mage och tarmsystem.

Det finns också en sällsynt form av mastocytos hos barn, men denna skiljer sig markant då den oftast är begränsad till huden och har en god prognos. Barn med mastocytos får oftast vård av barndermatologer istället för genom detta nya mastocytoscentrum.

Akademiska sjukhuset ser fram emot att stärka forskningen kring mastocytos och att centrumbaserat arbete kommer att öppna nya dörrar för bättre patientvård och möjliga framtida behandlingar. Med det nya mastocytoscentrumet på plats är förhoppningen att hundratals patienter nu får den vård och hjälp de behöver – något som i längden kan rädda liv, lindra symptom och förbättra livskvaliteten för många.