Introduktion

De drastiska varsel som nyss meddelades i Skellefteå skapar oro för många, långt över de som är anställda på Northvolt. Konsekvenserna av att 1 000 arbetare förlorar sina jobb kommer att påverka hela kommunen.

Ökande arbetslöshet, färre kunder på restauranger och klädbutiker, samt minskade skatteintäkter – detta är verkligheten som hotar regionen. Kommer detta att resultera i att folk flyttar? Hur kommer det i så fall att påverka bostadsmarknaden?

I förra veckan var landets arbetsmarknadsminister Mats Persson på besök i Skellefteå, där han konfronterades med denna befogade oro. Det står klart att en aktiv arbetsmarknadspolitik är avgörande för framtiden för denna västerbottniska kommun.

Försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare

Det är också värt att notera att kommunen har vädjat till ministern att se över det så kallade försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. Detta krav, som infördes i november förra året, har skapat stora hinder för att få in kvalificerad arbetskraft från länder utanför EU.

Den minimala lönen som krävs för att få arbetstillstånd höjdes från 13 000 kronor i månaden till minst 80 procent av medianlönen, vilket idag ligger på 28 460 kronor. Kommunen menar att detta belopp är orealistiskt för dem att kunna betala.

Löner och arbetsvillkor

Fallet med Northvolt har redan väckt oro för att arbetskraftsinvandrare kan komma att lämna Sverige om lönerna inte justeras. Kommunen befarar att detta kan förvärra den redan ansträngda situationen på arbetsmarknaden.

Att anställa vårdpersonal har blivit en kritisk fråga; kommunen påpekar att det inte är rimligt att betala dessa arbetare mindre än 28 500 kronor i månaden. Detta är mer än bara en ekonomisk fråga; det handlar om att säkerställa värdigheten och rättvisan för dessa arbetare.

Skellefteå är inte ensamma i sin kamp mot detta krav. Arbetsgivarorganisationerna har uttryckt sitt missnöje och försöker påverka beslutet om dessa löneregler.

En växande problematik

Det skärpta försörjningskravet, som inte löses enbart genom att sänka kraven, är ett otillräckligt svar på de verkliga problemen inom arbetskraftsinvandringen. Det är en del av ett större system där oskäliga arbetsvillkor och utnyttjande av arbetare har blivit vanligare.

Enligt en ny studie från Delmi har så många som en femtedel av arbetskraftsinvandrarna som kommit hit sedan reformen 2008 inte haft några inkomster alls – och inte heller har rätt till statliga bidrag. Många av dessa arbetar i skuggsamhällen under osäkra och otrygga förhållanden.

Regeringens ansvar

Det är dags för regeringen att agera mer kraftfullt för att skydda dessa arbetare och se till att svenska löner och rättvisa arbetsvillkor efterlevs. Den svenska arbetsmarknaden behöver ett skydd mot löner som är under skamgränsen, så att alla arbetare kan arbeta under värdiga förhållanden.