Hälsa

Nedläggningar av akutsjukhus tycks åter vara aktuella i Sverige

2024-09-27

Författare: Erik

I Sverige har nedläggningar av akutsjukhus blivit en återkommande debattfråga, särskilt efter att dygnet runt-verksamheten på akutmottagningen vid Lidköpings sjukhus stängdes tidigare i år. Nu utreds akutverksamheterna vid flera sjukhus, inklusive Sollefteå, Arvika, Köping och Ljungby, vilket väcker oro bland invånarna. Även Region Örebro diskuterar en »omfördelning av uppdraget« kopplat till Lindesbergs sjukhus, vilket troligen kommer att påverka tillgången till akutsjukvård i regionen.

Diskussionen om akutsjukhusens framtid sker mitt i en alltmer ansträngd ekonomisk situation för regionerna i Sverige. Det har föreslagits att vi kan stå inför en ny våg av nedläggningar, vilket får många att reflektera över de nedläggningar som skett de senaste 50 åren. Enligt uppgifter har hela 39 akutsjukhus stängt sedan 1961, med flest nedläggningar i Västra Götaland (8) och Stockholm (5). Samtidigt har bara fyra akutsjukhus tillkommit under samma period, medan ytterligare två av dem redan har stängts.

De senaste decennierna har akutsjukhusens nedläggningar skett i två stora omgångar, där den första kulminerade i början av 1970-talet och den andra mellan 1995 och 2004. Innan Lidköpings sjukhus lades ner hade ingen akutsjukhus stängt sedan 2010. Orsaken bakom dessa nedläggningar kan ofta kopplas till bristen på personal, särskilt vad gäller läkare vid mindre sjukhus. Många sjukvårdsanställda har uttryckt oro över den vårdkvalitet som kan garanteras i och med nedläggningarna.

I takt med att antalet akutsjukhus minskar har avstånden till närmaste sjukhus ökat dramatiskt för många invånare. I vissa fall kan personer behöva resa 100 km eller mer för att få akutvård. Detta har lett till att flera mindre samhällen nu kämpar för att bevara sina sjukhus, då sjukhusen ofta fungerar som viktiga arbetsgivare i dessa områden.

Det är också värt att notera att kommande beslut om akutsjukhusens framtid inte endast beror på ekonomiska faktorer, utan även på befolkningens engagemang. Det har visat sig att lokala protester ofta startar när det finns planer på nedläggningar; engagerade medborgare organiserar sig i sjukvårdspartier för att försvara sina sjukhus och ge röst åt invånarnas oro.

Utredningar och förslag har ofta lett till en kedja av åtgärder som avslutas i stängningar. I samband med dessa nedläggningar mobiliserar många sig för att protestera mot besluten och ifrågasätta de ekonomiska och strategiska grunderna för dessa stängningar. Många lokalbor känner att sjukhusen har en central roll i samhällslivet, inte bara för vård utan som symboler för trygghet och gemenskap.

En annan aspekt är den sociala och emotionella påverkan av att stänga ett akutsjukhus. Många människor har en personlig koppling till sjukhuset, där de eller deras närstående har fått vård. Det är inte bara en tjänst som erbjuds, utan en institution som står för trygghet i samhället. I takt med att antalet akutsjukhus minskar hotas även den långvariga traditionen av tillgänglig vård för så många svenskar.