Efter att ha upplevt extrema skyfall de senaste åren, har konsekvenserna på transportinfrastrukturen blivit alltmer påtagliga. Enligt SMHI:s prognoser kommer dessa skyfall att intensifieras i framtiden, vilket innebär en ökad risk för översvämningar.

En sammanställning från SVT Nyheter visar att antalet störningar i vägtrafiken på grund av skyfall och översvämningar har ökat dramatiskt, från ett genomsnitt på 400 per år till hela 707 förra året. Fram till juni i år har det redan rapporterats om 596 tillfällen där kraftigt väder hindrat trafiken. Även tågtrafiken har sett en ökning av störningar.

Trots att Trafikverket redan genomför klimatriskanalyser av sin infrastruktur, är Svenskt Näringsliv oroat över utvecklingen och vill därför lyfta frågan om klimatanpassning. Under onsdagen presenterades en omfattande kartläggning och analys av klimatanpassningsarbetet för statliga vägar och järnvägar i Sverige, utförd av konsultföretaget Ramboll.

"Vi har redan en ackumulerad underhållsskuld som nu prioriteras upp, vilket vi välkomnar. Men vi måste också uppmärksamma den ökade påfrestningen som klimatförändringarna medför. Vi vill se till att en skuld inte byggs upp där också," säger Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv, till Altinget.

Nio viktiga transportområden har identifierats som särskilt utsatta för klimatrelaterade risker, inklusive viktiga godstransportstråk längs Norrlandskusten, Västkusten och i Mälardalen. Trots pågående arbete och viss politisk uppmärksamhet, sker investeringarna inte i den takt som behövs för att rusta mot dessa risker, framhåller rapportförfattarna.

De rekommenderar att medel till klimatanpassning bör prioriteras i Trafikverkets underhållsbudget, utan att konkurrera med andra underhållsåtgärder. Nils Paul uttrycker en oro över tanken på att öronmärka medel enbart för klimatanpassning och framhåller vikten av långsiktig finansiering för att undvika att medel prioriteras bort.

"Det centrala är att vi får in klimat- och sårbarhetsarbetet i genomförandeplanerna, vilket är en del av den kommande infrastrukturen propositionen, för att skapa synergier med det ordinarie underhållsarbetet," meddelar Paul.

I den nuvarande nationella strategin och handlingsplanen för klimatanpassning finns positiva inslag, men en konkret kritik riktas mot avsaknaden av riktade insatser för transportinfrastrukturen, som är avgörande för näringslivets konkurrenskraft. Nils Paul påpekar också att i regeringens klimatanpassningsutredning finns inget specifikt fokus på transportinfrastruktur, trots att detta är en kritisk sektor. "Vill man prioritera transporter, bör det framgå i tilläggsdirektiv till utredningen," avslutar han.