I både USA och Europa hörs allt fler röster som driver på en lösning för att avsluta kriget i Ukraina. Detta har pressat president Zelenskyj att ge svar till sina västliga allierade, som vill höra att Ukraina är redo för fredsförhandlingar.

Det finns få detaljer om Zelenskyjs plan, som han beskriver som ”planen för seger”, och mycket har inte läckt ut om dess innehåll. Senast träffade USA:s utrikesminister Antony Blinken Zelenskyj för att få en översikt över planens huvuddrag.

Zelenskyj planerar också att presentera sin fredsplan vid ett möte med FN:s säkerhetsråd den 24 september och diskutera den i generalförsamlingen dagen därpå. Förutom sitt möte med Joe Biden i Vita huset, kommer den ukrainske presidenten att träffa de två presidentkandidaterna Kamala Harris och Donald Trump.

En central del av Zelenskyjs plan för ”en rättvis fred” innebär att Ryssland drar sig tillbaka från Ukraina, vilket skulle kräva att den osannolika situationen uppstår där Putin samtycker till detta.

Det är också värt att notera att både Ukraina och Ryssland är utmattade efter en konflikt som pågått i över 30 månader. Läget på slagfältet är fortfarande instabilt, med ukrainska styrkor som håller en del av den ryska Kurskregionen medan ryska trupper avancerar i Donetsk. En kall och hård vinter väntar dessutom.

USA står inför ett viktigt presidentval, vilket kan ha stora konsekvenser för Ukrainas framtid. Trump har uttalat att han kan avsluta kriget ”på 24 timmar”, men vad det skulle innebära för Ukraina är oklart. Om Harris vinner kan man förvänta sig en fortsättning på Bidens politik, med omfattande militärt stöd men utan möjlighet för Ukraina att vinna kriget.

Konfliktsituationen för Ryssland och Ukraina är komplicerad, då ingen av sidorna har visat villighet att backa från sina oförenliga positioner sedan Ryssland invaderade Ukraina. Putins mål har hela tiden varit att eliminera Ukraina som en självständig nation, medan Zelenskyj strävar efter att återfå hela landet.

Den ukrainska presidentens skiss för fred omfattar bland annat Rysslands tillbakadragande, kompensation för krigsskador, och att ställa krigsförbrytare inför rätta. Å andra sidan har Putin ställt krav på att Ryssland ska få behålla Krim och de fyra regioner som annekterades 2022, samt begränsningar av Ukrainas försvarsförmåga och ett avstående från Nato-medlemskap.

Dessa oförenliga krav gör en uppgörelse svår. En av de största farhågorna är att Ryssland skulle se en vapenvila som en möjlighet att återuppbygga sina militära resurser, vilket Ukrainas rådgivare Mychajlo Podoljak har betonat. Den ryska krigsekonomin har också rustat dem med hjälp från Nordkorea och Iran i form av ammunition och avancerad utrustning.

Samtidigt framhåller tyska förbundskanslern Olaf Scholz vikten av att börja tänka på förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland. Denna inställning gäller också för den amerikanska administrationen, trots att Zelenskyjs krav om en rättvis fred och ukrainska säkerhetsgarantier är svåra att förena med Rysslands krav.

Det är uppenbart att ett scenario där Ryssland ger upp territorium de erövrat är osannolikt, och Putins starka motstånd mot en neutral Ukrainas beror på den främsta nationella säkerhetspolitiska linjen för hans regim.

Zelenskyj har en vision för ett Ukraina som säkerställs genom medlemskap i Nato, medan Ryssland fortsätter att skapa utmaningar för att återfå kontrollen över de territorier som erövrats. Fredens framtid beror starkt på hur de kommande månaderna utvecklar sig.