År 2024 kan beskrivas som ett globalt supervalår, där flera länder har stått inför avgörande val som har format den politiska landskapet. Nära hälften av världens befolkning har haft möjlighet att delta i demokratiska val, vilket har lett till tydliga skiften i maktbalansen.

En av de mest anmärkningsvärda händelserna var Donald Trumps återkomst till presidentmakten i USA. Samtidigt har stor förlust för många sittande regeringar observerats runt om i Europa, där väljare har hört rop om förändring.

I EU-valet i juni, rörde sig yttersidorna av det politiska spektrumet till höger, trots att högervridna partier inte fick den starka uppslutningen man kunde förväntat sig. Många EU-skeptiska väljare tycktes i stället välja att stanna hemma, vilket orsakade en viss broms i förändringen, men den allmänna debatten kring unionen har definitivt blivit mer kritisk.

I Storbritannien, där regeringspartiet Tory led ett förödande nederlag, lyckades Labour vinna, men med ett program som föreslog fortsatt högerpolitik. Skepsis gentemot traditionella politiska partier har öppnat dörren för nya aktörer, som det populistiska partiet Reform, som nu gynnats i opinionsmätningarna.

Frankrike såg president Macron behålla sin position, men med minskad makt när extrempartier från både vänster och höger fick ökat stöd.

I Tyskland, trots att inget nationellt val hölls, såg vi framgångar för både vänsterextrema och högerextrema partier i lokala val, vilket har lett till krav på nyval i februari 2025 på grund av missnöje med den nuvarande regeringen.

Det finns en liknande trend av missnöje med det styrande partiet i mindre europeiska länder som Portugal, Österrike, Litauen och Irland, där sittande regeringar förlorat i allmänna val. Den politiska omvälvningen har dock inte varit begränsad till Europa; i Sydkorea, Mexiko, Indien och Sydafrika har även styrande presidenter sett sina mandat minska i kommande val.

En amerikansk journalist har sammanställt att i 80 procent av de val som hållits under 2024 har sittande regeringar förlorat, en anmärkningsvärt hög siffra i en typisk demokratisk scen, där den som redan har makten vanligtvis har en viss fördel. Det har inte skett en sådan oppositionsframgång sedan 1905.

Men vad ligger bakom denna kraftiga önskan till förändring bland väljare världen över? Traditionellt har ideologiska förklaringar dominerat, med prat om populism och högervindar. Men enligt en sammanställning av nyhetsbyrån Reuters, handlar det inte bara om ideologiska skiften, utan också om den underliggande ekonomiska verkligheten.

Inflationen har varit en av de största påverkande faktorerna, där en ökad efterfrågan och Rysslands invasion av Ukraina har drivit upp priserna. Den långvariga låg räntan och de ökande energipriserna har ytterligare bidragit till detta. Politiker över hela världen har blivit medvetna om att de ekonomiska bekymren och hushållens minskande köpkraft, tillsammans med reallöner som minskat för många arbetstagare, har resulterat i detta politiska skiften.

Den centrala lärdomen från supervalåret 2024 är att politik fortfarande i grunden handlar om ekonomi, och att inflation är något som väljarna avskyr mest. Så vad kommer härnäst? En fortsatt kamp för politiska partier att hantera dessa frågor eller ett inslag av mer populistiska rörelser? Håll ögonen öppna, för världen förändras snabbt.