KULTURDEBATT

Dagens USA står inför en kris parallell till den som Tyskland upplevde efter andra världskriget. Detta menar JD Vance i en podcast från 2021, innan han blev invald i den amerikanska Senaten. Vance föreslår en så kallad "av-wokefiering" av USA för att frigöra landet från vad han anser vara vänsterns dominans. Han hävdar att Republikanerna behöver "beslagta vänsterns institutioner" och använda dem emot vänstern.

Vance uttrycker även sin besvikelse över hur "den djupa staten" hindrade Trump från att genomdriva radikala förändringar under sin första mandatperiod. Han förutspår att Trump kommer att återvända som president 2024 och ger sitt råd: "Avskeda alla mellanchefer i den offentliga sektorn och ersätt dem med vårt folk. Om domstolarna försöker sätta stopp, ställ dig framför nationen som Andrew Jackson och säg: 'Överdomaren har fattat sitt beslut. Låt honom genomdriva det.'"

Tre år senare har Trump faktiskt vunnit valet och JD Vance är nu hans vicepresident. En av Trumps första åtgärder är att stänga utbildningsdepartementet, som den nya administrationen ser som ett epicentrum för woke-ideologi. Samtidigt inrättas ett nytt "effektiviseringsdepartement", lett av Vivek Ramaswamy och tech-miljardären Elon Musk. Det nya organet, känt under akronymen DOGE, har som mål att genomföra omfattande nedskärningar i den offentliga sektorn, vilket gör Vances vision till verklighet.

Men idén om 'av-wokefiering' kommer ursprungligen från en annan intellektuell, Curtis Yarvin, som nämns av Vance i podcasten. Yarvin är en kontroversiell programmerare och bloggare, som under 2000-talet skrev under pseudonymen Mencius Moldbug. Han utvecklade en politisk filosofi kallad "nyreaktionär".

Många känner kanske inte till Yarvin, men de kan ha hört talas om termen "röda pillret", som han var först med att använda. Det är inspirerat av filmen "The Matrix", där huvudkaraktären Neo flyr en datorgenererad verklighet genom att ta det röda pillret.

Yarvin ser på den nuvarande verkligheten genom linsen av liberalismen, som han anser är en illusion skapad av vad han kallar "Katedralen" – en metafor för det akademiska och mediala etablissemanget som indoktrinerar oss att dyrka demokratin. Han hävdar att demokrati faktiskt är "ett farligt och ont styrelseskick som leder till kaos och tyranni."

Yarvins lösning? Att ersätta demokratin med en form av monarki, där staten styrs som ett företag ledd av en administrativ chef – i hans termer, en diktator. Han föreslår ett system som han kallar "patchwork", där USA delas upp i små kungadömen som tävlar på en fri marknad. Varje "företagsstat" skulle styras av en stark ledare.

Yarvin föreslår dessutom en mycket mörk och kontroversiell syn på de som betraktas som icke-produktiva medborgare, döpta av honom som "människoskräpet". Hans förslag är att dessa individer ska... ja, bli biodiesel – en fras som vid första anblick kan tyckas skämtsam, men som reset handen på allvar när han menar behovet av att "skilja agnarna från vetet".

Detta väcker naturligtvis frågor om moral och etik i hans tankar. Trots att många av hans idéer kan verka bisarra eller extrema, så har de fångat intresset hos vissa inom den konservativa rörelsen. Genom att binda samman dessa olika tankescenarier, erbjuder Yarvin en alternativ verklighet där han hävdar att det finns naturliga samhällsklasser, som styrs av eliter.

Trots en viss spänning mellan Yarvins idéer och den bredare republikanska fanan, verkar han ha lyckats attrahera en del av den nuvarande politiska eliten, inklusive Vance. I det senaste valet blev Vance och Trump nya ansikten för en rörelse som försöker navigera genom komplexiteten och polarisationen i dagens USA.

Det är tydligt att Yarvin och hans tankar fortsatt att utmana och påverka den högerorienterade politiken i USA, vilket återigen väcker frågan: Hur långt är samhället villigt att gå i sökandet efter effektivitet och ordning, och vilka moraliska och etiska kompromisser blir nödvändiga för att nå dit? Kan en ny "amerikansk Caesar" vara svaret på dessa frågor? Tiden får utvisa.

Uppdateringar kring Trump och Vance

Har väckt stora reaktioner i media, där många ifrågasätter legitimiteten i dessa idéer. Flera analytiker ser ett potentiellt skifte i hur amerikansk politik kan utvecklas, och det finns även varningar om att riskerna med en sådan maktkoncentration kan leda till en farlig utveckling för demokratin. Opinionsundersökningar indikerar ett växande stöd för populistiska rörelser, vilket ytterligare komplicerar landskapet.