Introduktion

Flera kriminologer har nyligen diskuterat behovet av skärpta straff för unga som begår mord. En dansk studie från 2017 visade att Danmark, efter att ha sänkt straffåldern från 15 till 14 år, resulterade i fler ungdomar som dömdes. Intressant nog ledde detta inte till att brottsligheten minskade, tvärtom, de ungdomar som avtjänade straff blev mer kriminella och deras skolprestationer försämrades, säger Manne Gerell, kriminolog.

Specifika behov av skydd

Gerell framhåller att även om den allmänna forskningen inte entydigt stöder hårdare straff för alla unga, finns det en specifik kategori av unga brottslingar som kräver särskild uppmärksamhet. "Vi behöver skydda samhället från de få barn som är så illa däran att de begår mord", tillägger han. Det finns en oro för att dessa individer, om de inte får adekvat behandling och ingripande, kan fortsätta begå grova brott under hela sin livstid.

Regeringens åtgärder

Regeringen i Sverige har redan skärpt straffen för unga vuxna mellan 18 och 21 år. För ungdomar under 18, men som är straffmyndiga, är det föreslaget att även de ska få strängare straff, trots att forskningen pekar på risken att det kan förvärra deras brottsbenägenhet.

Syftet med straff

Enes Al Weswasi, doktorand vid Stockholms universitet, betonar vikten av att förstå syftet med straff. Är målet att ge upprättelse till brottsoffret eller att minska brottsligheten hos ungdomarna? "Det handlar i slutänden om politiska beslut", säger han.

Återfall och rehabilitering

Forskning visar att för vissa unga kan det finnas en ökad risk för återfall efter frigivning, och att den avskräckande effekten av fängelse kan vara kortvarig. "Det är inte tillräckligt att bara se till vad som händer under inlåsningen; vi måste också betrakta den tid som följer efter", tillägger Al Weswasi.

Inlåsningens effektivitet

Morris Gerell menar att riskerna för återfall bland unga mördare är så höga att inlåsning faktiskt kan vara den bästa lösningen för att skydda samhället. Just nu placeras många av dessa unga på LVU-hem och tyvärr finns det en stor chans att de återigen begår brott när de släpps. Han understryker att rehabilitering kanske är mer framgångsrik när de är äldre, vilket ställer frågor kring behovet av omedelbar åtgärd.

Skeptiska röster

Men det finns också skeptiker, som Al Waswasi, som varnar för att inkapacitering kanske inte alltid är effektiv. "Om vi låser in en ung brottsling för att förhindra ett mord, är risken stor att någon annan tar deras plats för att utföra samma brott", påpekar han. Det indikerar en komplexitet i frågan som kräver en djupare förståelse.

Avslutande tankar

Det är uppenbart att vi står inför en utmaning i hur vi hanterar unga brottslingar, särskilt i frågor som rör grov kriminalitet. Kraven på strängare straff för unga mördare är därför ett hett ämne på agendan och kvarstår som en viktig diskussion i samhället. Vad innebär detta för framtiden för dessa ungdomar och samhället i stort? Det är en debatt som vi inte kan ignorera.