Det har gått tolv år sedan Fritidsodlingens riksförbund (FOR) senast undersökte svenska odlingsvanor, och resultatet visar att intresset för odling har ökat dramatiskt. Hela 38 procent av svenskarna rapporterar att deras odlingsintresse har ökat under de senaste fem åren.

– Det glädjer oss att intresset ökar, särskilt bland de yngre under 50 år, säger FOR:s ordförande Inger Ekrem.

Det är också intressant att notera att fler människor nu ser sina trädgårdar som platser att odla ätbart istället för enbart prydnadsområden. En av de medlemmar i den yngre gruppen är 28-årige Lewis Day i Stockholm, vars odlingsintresse verkligen fick fart för tre år sedan när han flyttade till en lägenhet med odlingsmöjligheter.

– Innan dess hade jag genom sociala medier blivit mer och mer intresserad av odling, berättar Lewis.

Spännande att odla och äta

Nu har han en rad olika grönsaker som kål och morötter i pallkragar på gården, samt tomater och chili på balkongen.

– Det är verkligen kul att nörda ner sig i odling, men det allra bästa är att få äta något man odlat själv, säger Lewis med ett leende.

Många tror att de senaste årens kriser, inklusive klimatkrisen, har påverkat intresset för odling, men undersökningen visar att detta inte är fallet. Endast 28 procent av de tillfrågade uppger att klimatkrisen har påverkat deras odlingsintresse. Trots detta anser hela 79 procent av dem som har odlingsmöjligheter att egen odling är viktigt i kristider.

– Jag tror att hela samhället i stort rör sig mot att vilja vara mer i trädgården. Att odla är något som många saknar, menar Inger Ekrem.

Ett bättre liv genom odling

Undersökningen visar också att våra trädgårdar tjänar som sociala utrymmen där vi umgås med vänner och familj och att odling bidrar till både fysisk och psykisk välbefinnande.

– Det gäller även de som odlar på balkong eller har en kolonilott. Att hålla på med något som finns i jorden, att odla, får oss verkligen att må bättre, poängterar Inger.

Denna växande odlingstrend kan också ha en betydande samhällelig funktion. Enligt Inger Ekrem skulle den yta som svenskar kan odla på fritid vara större än den yta som används för kommersiell odling.

– Det visar på en enorm potential! Även om fritidsodlare inte kan försörja hela Sverige med mat, så belastar man systemet mindre om man odlar sin egen mat. Det är något vi alla kan vinna på, både socialt och ekonomiskt.

Det är också värt att notera att urban odling växer i popularitet. Många stadsbor väljer att odla sina egna örter och grönsaker på balkonger, takträdgårdar och i gemensamma grönområden. Dessutom har det dykt upp olika appar och plattformar som stödjer lokal och hållbar odling, vilket gör det enklare för nybörjare att komma igång. Många kommuner erbjuder nu även kurser och workshops för att utbilda invånare i ekologisk odling.