Klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot mot kulturhistoriskt viktiga platser i Sverige, och många myndigheter verkar vara oförberedda. Men varför är detta så viktigt – och vad kan det betyda för vår framtid?

Rester från forntida bebostäder ger insikter om hur människor har levt och format våra landskap genom historien. När klimatet blir varmare och blötare i Norden, hotas dessa fornlämningar i allt större utsträckning, vilket innebär att ovärderlig information om vår historia riskerar att gå förlorad.

Philip Buckland, docent i miljöarkeologi vid Umeå universitet, påpekar att i södra Sverige hotas många kulturhistoriska platser av stranderosion, medan tjälen smälter bort i norra Sverige. Det leder till att organiskt material, såsom ben och frön, som varit bevarat i isen nu attackeras av bakterier och går förlorat.

För att bättre förstå hur klimatet påverkar fornlämningarna har Buckland och hans team startat ett forskningsprojekt där de undersöker hur länsstyrelser och kommuner hanterar dessa frågor. Enkäter till berörda handläggare visar stora brister i kunskap och prioritering av vilka fornlämningar som ska bevaras eller dokumenteras.

Klimatkrisen syns tydligast i Arktis, där snabba förändringar gör att beslut måste fattas snabbt. Nya fynd, som antika träpilar funna vid en smältande glaciär i Sámi, belyser både riskerna och de potentiella värdena i dessa områden. Dessa fynd ger oss ovärderlig kunskap om vår historia och utmanar tidigare uppfattningar.

"Vi kanske borde kalla det trääldern istället för stenåldern", säger Buckland och pekar på att många viktiga träfynd kan ha gått förlorade över tid. I takt med klimatförändringarna uppmanar han till att aktivt söka efter andra historiska föremål, innan de går förlorade för alltid.

Men vem ska bestämma vilka platser som är mest värda att skydda? Buckland föreslår att lokalbefolkningens engagemang kan spela en viktig roll, likt det som sett i Skottland där invånare involveras i bevarande av sina historiska skatter.

Hans forskning syftar till att öka diskussionen kring hur klimatförändringarna påverkar dessa platser och utveckla strategier för att hantera hotet. Med en ökad medvetenhet kanske vi kan agera innan det är för sent – att våra kulturarv och historiska skatter inte bara är en del av det förflutna utan en grund för vår identitet och framtid.