Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, har sänkt den korta styrräntan med 50 punkter till ungefär 4,9%. Denna förändring tillsammans med tankarna från Gavekal, en ledande analysfirma, kan ha stor påverkan på den globala ekonomin. Gavekal besökte nyligen Stockholm och presenterade intressanta insikter som får oss att tänka till.

Enligt deras slutsatser är inflationen långt ifrån "besegrad". I ett optimalt scenario med endast 3% inflation kan vi förvänta oss att räntorna kommer vara betydligt högre än vad marknaden idag tror. Västerländerna underskattar Kina, och under de kommande åren förutspås en intensiv konkurrens med kinesiska exportvaror som kan tränga ut många västerländska företag.

Målsättningen för centralbanker enligt Gavekal är tydlig: prioritera sysselsättning och BNP, medan de håller inflationen under kontroll. Deras grundare, Anatole Kaletsky, menar att 2% inflation snarare ska ses som ett golv. I verkligheten kan vi befinna oss på en nivå av 3% eller mer, särskilt med strukturella förändringar i ekonomin som:

- Regionalisering:

Handelsblock ersätter global konkurrens.

- Protektionism:

Många handelshinder som införs i USA och EU leder till högre priser.

- Teknologi:

Stora teknikföretag utnyttjar sin monopolställning.

- Politik:

Löntagare prioriteras upp relativt kapitalägare.

- Demografi:

Färre produktiva med fler konsumenter.

- Underskott:

Stora offentliga budgetunderskott.

Dessa faktorer leder till en förväntad högre ränta på lång sikt. Gavekal uppskattar att den ”neutrala” realräntan kommer ligga på 1-2%, vilket betyder att marknaden prissätter en framtida amerikansk långränta på runt 5% - betydligt mer än nuvarande nivå på 3,7%.

Trots de deflationära trycken i Kina, såsom överkapacitet och lägre priser på varor och energi, förutspår Gavekal att ingen verklig deflation kommer att ske. Det senaste året har bevisat detta.

Kinas förändringar är dramatiska. Följande fenomen har observerats: bostadspriser har sjunkit med 30% och aktiemarknaden har sett en nedgång på hela 60%. Men samtidigt upplever bilförsäljningen rekordnivåer. Hur förklarar man detta? Gavekal pekar på att den kinesiska regeringen medvetet har skiftat sin politik för att strypa utlåning till fastighetssektorn och istället stimulera industriproduktionen. Resultatet är en enorm boom med bättre produkter till rekordlåga priser.

Ett exempel på detta är Kinas elbilar, som BYD, där kostnaden för att köpa en bil idag är dramatiskt mycket lägre än för några år sedan. Samtidigt är produktionen starkt automatiserad. Med 290 000 industrirobotar installerade 2022 har Kina blivit ledande inom bilproduktion.

Bilindustrin är bara ett av många områden där förändringarna är tydliga. Andra sektorer som batteritillverkning och solkraft följer samma mönster. Kinas handelsbalans visar nu ett överskott på 80 miljarder dollar per månad, vilket är det högsta någonsin. Det finns inga tecken på att Kinas produktionskapacitet skulle minska.

Många företag i väst skulle behöva ta lärdom av dessa förändringar. Kinesiska företag får ett framträdande försprång som kan leda till ökad konkurrens som västerländska företag inte är förberedda på. Exempelvis kan Northvolt, som kämpar med att matcha Kinas produktionskapacitet, få svårare att överleva.

Hur den västerländska världen ska hantera denna förändring är fortfarande oklart, men att bygga murar mot Kina kan leda till högre inflation och lägre produktivitet. Detta kan vara ofrånkomligt, men för investerare innebär det att statspapper i sådana länder kan vara en risk.

Med tanke på vad som ligger framför oss, är det nödvändigt att noga övervaka hur kinesiska företag fortsätter att dominera marknaden och hur västerländska företag svarar på det ökande trycket från en så aggressiv och växande industriell jätte som Kina.