Enligt den senaste konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet (KI) visar september månads data att företagens och hushållens förtroende för ekonomin förblir på en dyster nivå. Detta innebär att den pågående lågkonjunkturen i Sverige troligtvis kommer att fortsätta längre än tidigare förväntningar. Enligt KI:s prognoser kan vi se en återhämtning först mot slutet av 2026.

"Svenska hushåll har inte ökat sin konsumtion som man hade hoppats. Trots en viss ökning i optimism kopplad till ränteförändringar ser vi att den ekonomiska tillväxten stannar av", säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI, under en pressträff.

Enligt KI finns det emellertid en ljusning i sikte – den låga inflationen och de förväntade räntesänkningarna förutspås öka hushållens konsumtion mot slutet av 2024. I år beräknas inflationen ligga på 1,8 procent och minska till 1,4 procent 2025.

Riksbanken planerar att gradvis sänka styrräntan till 1,75 procent fram till nästa sommar, men KI indikerar att det skulle kunna ske snabbare sänkningar, vilket skulle kunna ge ekonomin ett välkommet lyft.

Arbetslösheten, som har varit på topp i år på 8,4 procent, förväntas sjunka under de kommande åren, vilket skulle bidra till en förbättrad ekonomisk situation för många svenskar.

Trots dessa positiva indikatorer är hushållen fortsatt pessimistiska. Indikatorn för hushållens framtid har nu ökat i tolv månader i rad men de känner sig osäkra både gällande sin egen ekonomi och Sveriges ekonomi jämfört med för ett år sedan.

"Många hushåll har drabbats hårt av stigande priser, fallande reallöner och högre räntor, vilket bidrar till deras oro", förklarar Ylva Hedén Westerdahl.

Med de nuvarande ekonomiska förhållandena är det viktigt att hushållen strategiskt planerar sina utgifter och sparande. Enligt ekonomiska experter kan denna lågkonjunktur också medföra möjligheter för innovation och investeringar i andra sektorer, som hållbarhet och teknik. Kanske finns det en ljusning på horisonten, men det gäller att vara förberedd för det som kommer.