Kamala Harris klev in i kampen om presidentposten i slutet av juli med synnerligen svåra förutsättningar, mindre än fyra månader före valdagen. Med en sittande president som många väljare är missnöjda med och en ekonomi som kämpar med inflation gör det situationen än mer komplicerad för henne och Demokraterna.

Trots att hon varit en del av Bidenadministrationen har Harris inte lyckats distansera sig från de negativa resultaten av denna. Hennes kandidatur gick nästan utan motstånd, men hon förlorade snabbt momentum i den intensiva politiska arenan. Nu står hon inför tuffa förhandlingar inom Demokraterna om vad som egentligen gick fel i kampanjen.

Var det Biden?

Många ser president Biden som en naturlig syndabock. Hans stöd började blekna under sensommaren 2021, när inflationen och covid-19 smittspridningen intensifierades, och han fick kritik efter den kaotiska reträtten från Afghanistan. Bidens bristande självinsikt, där han kallade ekonomin stark trots tydliga tecken på det motsatta, har inte underlättat för Harris, som behövde hans popularitet för att stärka sin egen ställning.

Enligt analytiker har Harris inte tillräckligt med tid använt sig av sitt politiska förtroende för att förmå Biden att överväga sin avgång. Med en åldrande president, som många anser vara ute i otakt med väljarnas önskemål, borde kanske Harris ha distanserat sig mer från honom under kampanjen för att få ett starkare fotfäste.

Var det vänstervinden?

Efter Trumps seger 2016 verkade det som om en reaktion mot konservativa värderingar växte fram, där vänsterliberala idéer blomstrade. Harris var en gång ett populärt namn bland de progressiva, men har nu tvingats backa på flera punkter för att behålla stöd i en mer konservativ svängning inom partiet. Väljarna efterfrågar nu mer pragmatism än idealism, och detta skapar en klyfta mellan hennes politiska budskap och de väljare hon behöver nå.

Var det högergir?

I kampen om presidentvalet 2024 har Harris försökt navigera en rad mittenpositioner. Hon har till och med flirtat med vapenlobbyn genom att offentligt dela att hon äger en Glock. Den strategin kan ha backfire och skapat förvirring bland hennes stödjande väljare.

Var det Walz?

Guvernören från Minnesota, Tim Walz, rekryterades för att få tillbaka stödet på landsbygden, men misslyckades med uppdraget. Många kritiker menar att Harris borde ha valt en annan vicepresidentkandidat, såsom den karismatiske Josh Shapiro från Pennsylvania, vilket hade kunnat ge hennes kampanj ett starkare stöd.

Var det planen?

Harris lovade att kämpa för napolitanska medborgare och vanliga människor, men frågan kvarstår: vad var det verkliga budskapet i hennes kampanj? Demokraterna som parti tycks fortfarande oklart definerat i vad de vill åstadkomma. Innan de kan be om väljarnas förtroende igen, behöver de samla sig kring en sammanhållen vision.

Var det fascismen?

Under kampanjens senare skede reste sig Harris tillsammans med den tidigare republikanen Liz Cheney för att varna för de hot som hennes parti står inför. Många inom partiet undrar dock om denna strategi verkligen resonerade med väljarnas verklighet eller skapade mer förvirring och splittring.

Var det krigen?

De pågående konflikterna i Ukraina och Gaza har också blivit känsliga ämnen för Harris, då hon under valmöten ibland verkade undvika att konfrontera dessa svåra frågor. Många väljare hajade till - de ville ha svar, inte tystnad.

Var det ordsalladerna?

Harris har tidigare varit känd för sina långa och till viss del svårförståeliga förklaringar och under valet mötte hon stor kritik för sin otydliga kommunikationsstrategi. Hennes långdragna svar har lämnat mycket kvar att önska, och detta bidrog till väljarnas förvirring. Det var inte förrän många månader in i kampanjen som hon började få riktig mediauppmärksamhet, vilket blev en föga lyckad taktik för att få upp stöd i opinionen.

Var det soporna?

I en kritisk tidpunkt under sitt tal i Washington lyckades Biden fördärva momentet genom att likna Trump-anhängare med skräp. Denna elitism och brist på förståelse för utanförskap är fortfarande ett stort problem för partiet, som inte tycks ha lärt sig av tidigare misstag.