Årets Nobelpristagare i fysik, John Hopfield och Geoffrey Hinton, har avslöjat hemligheten bakom hur maskiner kan tänka som människor. Istället för att använda hjärnans neuroner använder dessa innovativa forskare noder som kan anta olika värden, på liknande sätt som neuroner i vår hjärna kan kopplas samman för att skapa komplexa nätverk.

Deras banbrytande arbete har lagt en avgörande grund för utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI), ett område som i dag påverkar allt ifrån hur vi kommunicerar till hur vi arbetar och lever våra liv. AI har en nästan 70-årig historia, och begreppet myntades redan 1955.

Medan Nobelpriset 2024 i medicin går till Victor Ambros och Gary Ruvkun för deras upptäckter inom mikroRNA, kan vi inte låta bli att tänka på den enorma inverkan som Hopfield och Hinton har haft för den teknologiska utvecklingen som vi ser idag.

Båda forskarna är verksamma i Nordamerika, där John Hopfield föddes i Chicago 1933 och Geoffrey Hinton i London 1947. Hinton, som är professor vid University of Toronto, är känd för sina bidrag till djupinlärning, en gren av AI som har revolutionerat datavetenskapen. Hopfield, professor vid Princeton i New Jersey, har också gjort betydande insatser inom områden som biologiska system och neurala nätverk.

– Jag är mållös. Jag är väldigt överraskad, säger Geoffrey Hinton när han får beskedet av Kungliga Vetenskapsakademien. Deras prestationer inom fysik och AI belyser hur gränserna för maskininlärning ständigt flyttas.

Var med och följ denna fascinerande resa in i framtidens teknologi! Hur kommer AI att förändra vårt samhälle ytterligare? Det finns inga begränsningar!