Minns ni hösten 2022? Protesterna i Teheran skakade hela världen. Kvinnor som kämpade för sina rättigheter blev inte bara arresterade, utan också utsatta för brutal tortyr och våldtäkter, allt för att de valt att visa sig utan slöja. Männen som stod vid deras sida i solidaritet fick betala det yttersta priset – många avrättades. Rörelsen "Kvinna, liv, frihet" blev en symbol för kampen mot det förtryckande systemet. Jina Mahsa Amini blev en tragisk ikon för denna kamp, och Narges Mohammadi, fredsprisvinnare, sitter orättvist fängslad i Evinfängelset sedan 2015.

År 2023 har över 800 människor avrättats i Iran – och siffran fortsätter att stiga. Förtrycket av kvinnor är värre än någonsin. Straffen för att inte bära slöja har skärpts, kvinnor förlorar sina körkort och blir utsparkade från universitetsutbildningar. Regimen fortsätter sitt hat mot kvinnor och judar, med Israel som en särskild måltavla.

Trots att Israels existens inte hotar Iran, investerar den iranska regeringen enorma summor i att stödja grupper som Hamas och Hizbollah, som genomför attacker mot Israel. Det handlar om en ideologisk kamp där regimen vägrar att acceptera Israels rätt att existera. Det är därför Iran stödjer och beväpnar dessa terrorgrupper.

I det senaste Upptrappningen mellan Israel och Iran har Israel lyckats reducera styrkorna inom Hamas och Hizbollah, vilket har försatt Iran i en besvärlig situation. Medan Israel söker att skydda sina medborgare, vänder Iran sina krafter mot civila israeler utan att skänka en tanke till civila liv.

I Iran finns det en stor önskan om frihet och trygghet under en mer humanitär regering. Den islamistiska regimen utgör ett hot, inte bara för sina egna medborgare utan även för resten av världen. Med sin finansiering av terrorgrupper och ambitioner att skaffa kärnvapen skapar de instabilitet i hela regionen.

Regimen är dessutom känd för att trakassera och kontrollera iranska medborgare som flytt landet och sprider sitt oroande inflytande över moskéer i västvärlden. Sverige har direkt upplevt konsekvenserna av detta, särskilt under den senaste tidens koranbränningar, där Iran har reagerat med hot och aggression.

Trots den uppenbara faran som Iran utgör, tycks de västerländska ledarna tveka inför att ta kraftfulla åtgärder. De protesterande kvinnorna bakom Irans fängelsemurar förtjänar stöd, och det är hög tid för omvärlden att inse att ett hårdare ställningstagande mot den iranska regimen kan leda till en förändring av det nuvarande tillståndet. För om Israel och andra nationer agerar mot Irans aggressiva aktiviteter, kan det föra med sig ett hopp om frihet för de iranska medborgarna.