Debatten kring skönhetsingrepp och dess normalisering har blossat upp i medierna, där många röster hävdar att dessa ingrepp har blivit en del av vår vardag. Artiklar och reportage driver på uppfattningen att Botox och fillers blivit lika vanliga som en frisörbesök. Men vad ligger egentligen bakom denna trend?

I Stockholm diskuteras skönhetsoperationer flitigt, och journalister som Hanna Fahl lyfter fram sina åsikter om hur vi förlorade kampen mot skönhetsideal. I hennes ögon är det som en subkultur från 90-talet död. Men stämmer det verkligen?

Medan vissa debattörer lyfter på ögonbrynen över det stigande antalet skönhetsingrepp, visar statistik att endast en liten del av befolkningen faktiskt genomför dessa behandlingar. Enligt branschuppskattningar har antalet injektioner, inklusive Botox och fillers, ökat till omkring 300 000 per år i Sverige. Trots detta är det fortfarande bara en bråkdel av befolkningen som verkligen är aktiva inom dessa behandlingar – och de flesta är fortfarande motståndare till ingrepp av kosmetiska skäl.

Dessutom har det blivit allt mer uppenbart att företag och kliniker drar nytta av sociala medier för att propaganda kring ingreppen sprids. En annan aspekt är det kulturella tryck som unga kvinnor upplever, där skönhetsideal skapas och förstärks av influencers och realityprogram. Den senaste trenden är att ”förebygga” rynkor med tidiga injektioner, vilket leder till nya frågor om identitet och att faktiskt åldras med värdighet.

Kritiska röster inom medicinen varnar för de potentiella riskerna med skönhetsingrepp. Professor Anna Rostedt Punga, som forskar på biverkningar av Botox, beskriver de osäkra långtidseffekterna av dessa ingrepp, som ofta pumpas ut utan ordentliga studier. Enligt henne kan botox spridas i större områden än avsett och dess effekter kan vara långvariga. Hon varnar för risken med att injicera ett av de mest potenta nervgifter i vår kropp utan att ha tillräcklig kunskap om de långsiktiga konsekvenserna.

Plastikkirurgen Alberto Falk Delgado påpekar att många patienter kommer in med rapporter om allvarliga biverkningar, och att skönhetskliniker sällan upplyser sina kunder om dessa risker. Kliniskt intressanta debatter pågår om hur dessa produkter marknadsförs som säkra och ofarliga, medan verkligheten ibland säger något helt annat.

Kvinnor och unga tjejer påverkas av det normerande idealet av att se perfekta ut, vilket fick Nina Björk att skriva om liknande fenomen för nästan 20 år sedan. Samtidigt är det viktigt att ifrågasätta dessa skönhetsideal och påminna om att den verkliga betydelsen av feministisk styrka inte handlar om att bedöma en kvinnas värde utifrån hennes yttre. Vi lever i en tid av hyperdigitalisering där bilder och intryck sprids snabbare än någonsin, och pressen att passa in kan leda till dåliga beslut.

Den tysta majoriteten, som kanske inte alltid hörs i debatten, är de som värnar om att vara sanna mot sig själva. De flesta kvinnor kommer aldrig att ta till injektioner eller kirurgiska ingrepp, och det är viktigt att hålla fast vid värderingar av äkthet och självacceptans.

Så vad är det egentligen som är normalt? Istället för att falla för det kommersiella trycket är det dags att lyfta fram att naturlig skönhet och den personliga integriteten kan vara det sanna ”nya normala.” Att säga nej till ingrepp, när det handlar om att motstå de fällor som patriarkatet och konsumtionssamhället sätter upp, kan vara ett starkt ställningstagande. I slutändan, att sköta om sig själv utan externa krav på förändringar är vad många verkligen strävar efter.