Värld

Inifrån det ökända Cecot-fängelset i El Salvador – 81 000 gripna i kampen mot gängvåld

2024-11-10

Författare: Elias

Skräcken och verkligheten bakom barerna i Cecot-fängelset

El Salvador, ett av de mest våldsdrabbade länderna i Latinamerika, påstår sig ha gripit 81 000 personer i kampen mot de brutala gängen som länge plågat nationen. President Nayib Bukele har utlyst ett krig mot gängkriminaliteten och beskriver sin regering som en kraft för säkerhet och stabilitet.

Under Bukeles ledarskap har landet förändrats från att kallas ”mordhuvudstaden” till en av de säkraste i regionen. Enligt myndigheternas uppgifter har Cecot-fängelset, där många av de gripna nu sitter, kapacitet för 40 000 fångar. Men situationen där inne är allt annat än mänsklig. Fångarna hålls helt isolerade från omvärlden, utan någon kontakt med familj eller vänner.

Marvin Vásquez, som avtjänar sitt straff på Cecot, säger till CNN: - Vi tänker inte på hur många vi måste döda. Vi gör bara vad vi måste för att överleva. Han medger att han har dödat ett stort antal människor för att skydda sig själv i en brutal miljö där överlevnad handlar om att vara den starkaste.

Men kritiken mot regeringens metodik är stark. Människovärdsorganisationer har fördömt fängelseförhållandena som omänskliga och pekar på risken för systematisk misshandel och brist på rehabilitering. Juan Carlos Sánchez, från stiftelsen Due Process of Law Foundation, beskriver det som extremt alarmerande att fångarna förlorar all kontakt med familj och vänner, vilket hindrar deras rehabilitering och kommer att göra dem till en permanent börda för samhället.

Den svidande kritiken har också riktats mot antalet gripna. Många ifrågasätter hur dessa siffror redovisas och om det är möjligt att ett sådant stort antal är skyldiga till verklig brottslighet. Bukeles administration står fast vid sitt beslut, med påståenden om att det är nödvändigt för att skapa en tryggare framtid för El Salvador.

Gustavo Villatoro, minister för offentlig säkerhet, framhäver att rehabilitering är viktig, men betonar att det endast gäller ”vanliga brottslingar”, vilket lämnar många av gängen utanför detta begrepp.

Den osäkerhet som råder kring de fångnas öden och den risk som följer av den pågående gängkonflikten skapar en dystopisk bild av El Salvador. Samtidigt som regeringen lovar verdi och säkerhet, finns djupa sår i samhället som kommer att ta tid att läka. Framtiden för landets medborgare är fortfarande osäker och frågetecknen kring rättvisa och mänskliga rättigheter kvarstår.