Utbildningsutskottets ordförande, Fredrik Malm (L), påpekar att för att öka likvärdigheten i skolan behöver regleringen bli strängare. "Jag ser framför mig att riksdagen kommer att behöva reglera skolan mer framåt", säger han i en intervju.

Halva mandatperioden har nu passerat, och regeringen har börjat implementera alla punkter som är en del av Tidöavtalet. Enligt Malm har samarbetet kring skolfrågor varit smidigt på grund av de tydliga beskrivningarna i detta avtal.

Malm framhäver vikten av att revidera och förändra reformerna från 90-talet för att möta dagens utmaningar. Här menar han att det finns skillnader mellan partierna i frågor som rör offentlighetsprincipen för friskolor och informationsskyldighet gällande papperslösa barn.

Liberalerna vill se en ökad offentlighetsprincip för friskolor, medan Sverigedemokraterna motsätter sig detta och önskar att inga undantag ska göras. Malm argumenterar för att även om en person är papperslös i Sverige så har denne rätt till utbildning.

Utredningarna som pågår inom skolområdet förväntas ge nya insikter och riktlinjer, och bland dessa utredningar finns krav på att se över lärarutbildningen och friskolesystemet som helhet. Malm ser dessa som viktiga steg mot att återställa det som "gått snett" i den svenska skolan.

Enligt honom har likvärdigheten minskat sedan reformerna under 90-talet genom en process som inneburit decentralisering och avreglering, vilket har lett till stora olikheter mellan skolor. Han anser att det är dags att återinföra regelstyrningen för att hantera dessa problem.

Malm menar att utbildningen behöver standardiseras för att säkerställa att alla elever får lika bra stöd och resurser. Han citerar exempel som undervisning i idrott och tillgång till skolbibliotek, och påpekar att dessa inte bara kan vara valfria utan måste följa fasta riktlinjer.

Med hjälp av nya regler och tydligare riktlinjer hoppas Malm kunna förbättra situationen i svenska skolor och förhindra ytterligare ojämlikhet i utbildningen.