Under det senaste dryga decenniet har Finland, precis som många andra västländer, sänkt sin samfundsskatt för att försöka locka till sig nya investeringar och stimulera ekonomisk tillväxt. Från och med 2012 sänktes skatten först från 26,5 till 24 procent, och två år senare följde ytterligare en sänkning till 20 procent.

Det har därefter föreslagits att skatten ska sänkas ytterligare till den globala miniminivån på 15 procent. Tanken bakom detta har varit att förlusten av skatteintäkter skulle kompenseras av de förväntade investeringarna och den ökade tillväxten.

Men nu har en ny studie av forskarna Jarkko Harju, Aliisa Koivisto och Tuomas Matikka, som är verksamma vid Spetsenheten för skatteforskning (FIT) inom Finlands akademi, avslöjat att skattesänkningar inte är en effektiv strategi för att främja investeringar och tillväxt. I deras forskning, som analyserade effekterna av skattesänkningarna 2012 och 2014, framkommer det att små och tillväxtorienterade företag med begränsade finansieringsmöjligheter drar mest nytta av skattesänkningarna. Dessa företag uppvisade en något snabbare tillväxt och ökade även sina investeringar något.

För små företag är skattesänkningen mer betydelsefull när det kommer till deras kassareserver. För större och mer solventa företag, som har bättre finansieringsmöjligheter, är effekten inte lika stor.

Forskarna varnar nu för att sänkt bolagsskatt leder till en direkt minskning av skatteintäkterna, och att dessa förluster sällan ersätts av ökad investering och ekonomisk tillväxt. De uppmanar därför till en mer nyanserad diskussion om skattepolitikens roll i att stimulera ekonomin och föreslår att en rad andra faktorer, såsom innovation och utbildning, också måste beaktas.

Det här resultatet har väckt stor uppmärksamhet och kan komma att få betydelse för Finlands framtida ekonomiska strategier. Hur ska regeringen då navigera i denna komplexa fråga? En sak är säker: framtiden för Finlands företagsklimat hänger på att de rätta besluten tas!