Finland har med stöd från Storbritannien, Danmark, Sverige, Polen och Estland inlett en banbrytande plan för att övervaka ryska oljetankfartyg som transporterar olja genom internationella vatten. Den här insatsen syftar till att avsevärt öka säkerheten i regionen.

Granskningarna kommer att fokusera på viktiga vattenleder som Finska viken, Danmarks sund och Engelska kanalen där den ryska så kallade skuggflottan rör sig. Detta har beskrivits som ett stort genombrott i kampen mot oetiska sjötransporter av olja.

Arbetet har redan påbörjats – Estland initierade inspektionerna under sommaren, följt av Storbritannien i oktober och nu har Finland tagit aktiv del i uppdraget för en vecka sedan. Övriga nationer förbereder sig enligt Utrikesministeriet.

Utrikesminister Elina Valtonen (Saml) har starkt betona att de ryska oljetankrarna utgör en betydande risk mot miljön och det är ett hot som Europa inte längre kan ignorera. Hon hänvisade till en nyligen inträffad katastrof i Svarta havet där två oljetankrar skadades som ett skräckinjagande bevis på den akuta faran dessa fartyg innebär.

Men hur fungerar systemet i praktiken? När en oljetanker närmar sig Finlands ekonomiska zon från Ryssland, så ombeds besättningen att mejla dokumentation som bevisar att fartyget är försäkrat. Tiina Ranne, regeringens rådgivare på Kommunikationsministeriet, förklarar att detta sker på frivillig basis och att Finland inte har myndighet att ingripa i internationella vatten, där fartygen har rätt att navigera fritt.

Enligt internationella avtal är det dock ett krav att fartyg är försäkrade, och Finland har möjlighet att agera om det finns bevis på att säkerheten hotas. En bedömning görs av sjöbevakningen.

För ett år sedan införde G7-länderna ett pristak på rysk olja och det visade sig initialt framgångsrikt; Rysslands inkomster föll dramatiskt. Men med hjälp av sin skuggflotta har Ryssland kunnat omgå straffen, ett mönster som liknar vad Iran och Venezuela gör.

Sarivaara, en expert på maritim säkerhet, uttrycker att detta nu handlar om att sätta press på Ryssland för att minska dess inkomster, som används för de pågående militära insatserna i Ukraina. Medan den direkta hotbilden är alarmerande, framhåller Sarivaara att ett strängare fokus på säkerhet på Finska viken är avgörande för att förebygga oljetankar.

EU, Storbritannien och USA har redan inkluderat riskfartyg på sina sanktionslistor, och för närvarande står 79 fartyg listade i EU. Nyligen har gränsbevakningen i Finland rapporterat om ett ökat antal avvikelser i så kallade AIS-signaler från fartyg som förflyttar sig mot Ryssland. Dessa signaler är avgörande för att spåra fartygens rörelser, men det finns indikationer på att vissa fartyg försöker dölja sina rutter.

Medlemmarna i de tolv kuststaterna övervakar nu fartygen noga och om det finns tillräckligt med bevis, kan de hamna på västerländska sanktionslistor. Sanktioner som syftar till att straffa dem som fortsätter att delta i rysk oljehandel kan komma att utvidgas, vilket troligen skulle sätta press på Ryssland och hjälpa till att skydda miljön i våra hav.