Hälsa

Farliga förändringar i moderkakan kan leda till astma och allergi – Ny forskning avslöjar sanningen!

2024-10-03

Ny banbrytande forskning från Örebro universitet avslöjar att förändringar i moderkakan kan kopplas till en ökad risk för astma och allergier hos barn. Detta framkommer i ett pressmeddelande från universitetet.

Forskaren Maria Lodefalk, tillsammans med tidigare läkarstudenten Zaki Bakoyan, har genomfört en omfattande analys av 19 tidigare studier som omfattar cirka 13 000 barn. Deras fynd är både oroande och fascinerande, och tyder på att moderkakans hälsa påverkar barnets framtida lungfunktion.

Enligt studien har barn som är födda för tidigt en tre gånger högre risk att drabbas av astmarelaterade problem om det finns inflammation i fosterhinnorna och moderkakan. Detta är inte bara kopplat till en ökad risk för lungsjukdom, utan också till potentiella livslånga hälsoproblem.

För fullgångna barn observerade forskarna en intressant koppling mellan ovanligt tunga moderkakor och en ökad förskrivning av astmaläkemedel under barnets första levnadsår. Resultaten indikerar att det kan vara avgörande att övervaka och analysera moderkakor för att upptäcka riskfaktorer tidigt.

Trots dessa intressanta resultat påpekar Lodefalk att det fortfarande finns osäkerhet kring huruvida förändringarna i moderkakan är den direkta orsaken till astma och allergi. Hon föreslår att en möjlig förklaring kan vara att inflammation i moderkakan triggar en liknande reaktion hos fostret, vilket kan påverka lungorna och immunsystemet både före och efter födseln.

Denna forskning har viktiga implikationer för vården och hur man kan följa upp barn som föds för tidigt eller vars mödrar har haft inflammatoriska tillstånd under graviditeten. Lodefalk poängterar att det kan vara en enkel men effektiv åtgärd att väga alla moderkakor och genomföra analyser vid indikationer på avvikelser.

Exempelvis kan babyer vars mödrar har blivit diagnostiserade med svårigheter relaterade till moderkakan behöva mer intensiv övervakning för att förhindra eventuella långsiktiga hälsoeffekter. Lodefalk menar att det krävs ytterligare forskning för att fullt ut förstå hur dessa förändringar påverkar barnens hälsa på lång sikt och att kalla medvetenhet om dessa risker kan rädda liv.