Är tjock- och ändtarmscancer ärftligt?

Ja, det finns kända ärftliga former av tjock- och ändtarmscancer, vilket står för ungefär 3-5 procent av alla fall. Om en förstagradssläkting, såsom en förälder eller syskon, har drabbats ökar risken för att även du kan insjukna, oavsett om det handlar om den ärftliga formen av sjukdomen eller inte.

Hur tidigt kan man bli screenad om man har nära anhöriga som drabbats?

För tillfället finns det inget specifikt screeningprogram för dem med anhöriga som haft sjukdomen. Däremot kan det finnas anledning att genomgå en koloskopi om en eller flera släktingar har drabbats. Det är viktigt att diskutera detta med din läkare för en individuell bedömning.

Vilka är de vanligaste symptomen?

Tjock- och ändtarmscancer kan vara asymtomatisk under lång tid, vilket gör screening viktigt. Vanliga symptom omfattar blod i avföringen, anemi (blodbrist), ofrivillig viktnedgång och förändrade avföringsvanor. Dessa symptom bör alltid utredas av läkare.

Hur upptäcks sjukdomen?

Diagnosen ställs främst genom en koloskopi, där tjock- och ändtarm undersöks med en kamera.

Vilka förebyggande åtgärder finns det?

Att undvika kända riskfaktorer är viktigt: hög alkoholkonsumtion, rökning, fetma, låg fysisk aktivitet och en diet rik på animaliskt fett och röd kött samt lågt fiberintag. Genom att göra medvetna livsstilsval kan du minska din risk.

Hur snabbt växer cancer i tarmen?

Cancer kan ta minst 10 till 15 år att utvecklas från en liten polyp till en anmärkningsvärd tumör. Regelbundna koloskopier kan bidra till tidig upptäckte av dessa polyper.

Vilka behandlingar finns tillgängliga?

Standardbehandlingen är kirurgi. I vissa fall kan strålning och/eller kemoterapi användas som komplement, antingen före eller efter operationen. Tidig upptäckte cancer kan ibland tas bort under koloskopi.

Ålder för screening?

I Sverige erbjuds screening för tjock- och ändtarmscancer till män och kvinnor i åldrarna 60-74 år. Det har visat sig att screeningprogrammet kan minska dödligheten i dessa sjukdomar med upp till 15 procent.

Hur har prognosen för drabbade förändrats senaste två decennier?

Prognosen har förbättrats tack vare framsteg inom medicinsk behandling och screening. Patienter får nu mer individanpassad vård.

Ökad risk vid långvarig IBS?

Nej, det finns inga bevis för att långvarig IBS ökar risken för tjock- och ändtarmscancer. Dock är inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) en känd riskfaktor.

Är hemorrojder eller tarmfickor en risk?

Det finns inga säkra belägg för att hemorrojder ökar risken för tjock- och ändtarmscancer. Vid misstanke om inflammation i tarmfickor bör en koloskopi genomföras för att bekräfta diagnosen.

Vad är bästa kosten för tarmen?

En balanserad kost med hög fiberhalt, och begränsat intag av rött och processat kött samt animaliskt fett rekommenderas för att främja en god tarmhälsa.

Hur säker är en koloskopi?

Koloskopi är en pålitlig undersökning för att utesluta tjocktarmscancer, förutsatt att hela tjocktarmen inspekteras noggrant och att tarmen är ordentligt rengjord.

Varför ska man gå på screening?

Screening gör det möjligt att upptäcka cancer i tidigare stadier, vilket ökar chanserna till framgångsrik behandling och, i vissa fall, kan även polyper som kan leda till cancer avlägsnas.

Kan förstoppning orsaka cancer?

Nej, förstoppning i sig är inte en direkt orsak till cancer, men plötslig och nytillkommen förstoppning kan vara ett symptom på tjock- och ändtarmscancer.

Varför ökar tjocktarmscancer bland unga?

Även om orsaken fortfarande är oklart, spekuleras det att ökande livsstilsfaktorer såsom övervikt, dålig kost och fysisk inaktivitet spelar en viktig roll. Att vara medveten om dessa faktorer är avgörande för att bekämpa sjukdomen.