Malgorzata Szumowska och Michal Englert, två lysande stjärnor inom den polska filmindustrin, tog sina första steg i den prestigefyllda filmskolan i Łódź, känd för att ha utbildat legender som Andrzej Wajda och Krzysztof Kieślowski. Duons debutsamarbete var en kortdokumentär 1998, där Szumowska både skrev manus och regisserade, medan Englert ansvarade för filmfotografiet. Sedan dess har de fortsatt att arbeta tillsammans och skapat prisbelönta filmer, bland dem ”Body” (2015) och ”Ansikte” (2018), som har blivit hyllade på internationella filmfestivaler.

Trots att det har gått lång tid sedan de var ett par i privatlivet, är deras kreativa partnerskap starkare än någonsin. I deras senaste projekt, som tävlade vid filmfestivalerna i Venedig och Göteborg, fungerar Englert som medförfattare och medregissör.

I den nya filmen ”Jag är kvinna” utforskar de teman som rör den polska landsbygden mot bakgrund av ett samhälle i förändring, från kommunism till kapitalism. Filmen belyser det utanförskap och behov av frigörelse, särskilt inom det queera, där vi får följa huvudpersonen Andrzej på sin känslomässiga resa till Aniela. Från en första nattvard till den mycket efterlängtade könskorrigeringen, är den här berättelsen fylld av motstånd och en stark känsla av alienation, som speglar det verkliga livet för många individer inom LGBTQ+-gemenskapen idag.

Med en djupgående analys av dessa ämnen väcker Szumowska och Englert frågor om identitet, tillhörighet och kampen för rätten att vara sig själv. Deras arbete är inte bara en konstnärlig prestation utan också ett rop på förändring i ett samhälle som fortfarande brottas med fördomar och konservativa värderingar. Denna film är ett måste för alla som är intresserade av hur film kan påverka och reflektera verkligheten.