RECENSION. På senare tid har Donald Trumps relation till den kristna högern, som tidigare varit avgörande för republikanernas framgångar, börjat svalna. Detta beror inte minst på den intensifierade abortdebatten. Trump har tidigare stoltserat med sin inverkan på högsta domstolens beslut att riva upp Roe v. Wade, men har nyligen uttryckt en önskan att IVF-behandlingar ska bli gratis för amerikanska kvinnor. Han har även riktat kritik mot Florida och deras strikta sexveckors abortlagstiftning, vilket skapat förvirring och frustration bland ultrakonservativa.

Denna förändrade retorik är en direkt förolämpning mot den kristna högern, som betraktar även frysta embryon som liv. Hur påverkar detta kyrkans inflytande i USA, särskilt med det kommande presidentvalet i sikte? Detta är en frågeställning som Karin Henriksson utforskar i sin nya bok: 'USA och Gud'.

Henrysson skriver att det inte råder några tvivel om att Trump är en kristen nationalist. Kraven på att USA officiellt ska präglas av kristna värderingar har fått ny styrka sedan Trump inledde sin valkampanj med en upptrappad retorik. Han har lovat en federal kyrka för att bekämpa den påstådda diskrimineringen av kristna: 'Ingen kommer att kunna röra Kristi kors under Trumpadministrationen. Jag svär.'

Samtidigt tycker många observatörer att utvecklingen mot teokrati väcker oro. Kritiker pekar på paralleller till dystopiska berättelser som 'The Handmaid's Tale', där kvinnor förlorar kontrollen över sina kroppar och präster har makten att styra reproduktion.

Men det finns också en annan trend på gång som ofta förbises. Som Henriksson påpekar, så sker en snabb sekularisering i USA. Fler och fler överger sin tro, och antalet amerikaner som inte längre deltar i gudstjänster ökar. Nästan fyra av tio amerikaner uppger att de saknar förtroende för religiösa institutioner. Inom ett par decennier kan de som identifierar sig som kristna, inklusive sekulära kristna, bli en minoritet. Samtidigt ökar antalet amerikaner med kopplingar till andra religioner, såsom hinduer och sikher, vilket syns i personer som Kamala Harris och Nikki Haley.

Hur ligger då USA till i jämförelse med andra västländer? Enligt pastorn och professorn John Dickson, som Karin Henriksson har intervjuat, kan landet om tio år befinna sig i en liknande situation som Sverige när det kommer till sekularisering. Detta kan få betydande konsekvenser för republikanerna, som har grundat mycket av sin ställning på den kristna högern.

Trots att partiet har visat stor anpassningsförmåga under de senaste decennierna, från Rockefeller-republikanism till libertarianism, verkar det osannolikt att de kommer att bibehålla samma inflytande framöver.

Det finns dock en viss optimism – medan demokratin ställs inför utmaningar globalt, kan USA vara på väg mot mindre religiösa inflytanden och mer sekulära värderingar, likt många europeiska länder. Detta kan mycket väl bli en avgörande förändring.