Vad ska man komma överens om på COP29?

Utsläppen av klimatgaser behöver minska och det finns en allmän enighet bland världens länder. De utvecklade länderna har också enats om att stödja utvecklingsländerna i deras omställning mot en mer hållbar framtid.

Finansieringen står i fokus

Vid detta års FN-möte i azeriska Baku står finansieringen i fokus. Här diskuteras en överenskommelse angående ett gemensamt insamlingsmål, känt under FN:s akronym NCQG.

Vad ska pengarna användas till?

+ Pengarna kan användas för att minska eller förhindra utsläpp, till exempel genom att investera i förnybara energikällor, köpa in elfordon eller säkra skogområden.

+ Bygga upp motståndskraft. Detta inkluderar utveckling av varningssystem för naturkatastrofer, kustskydd och stabilare byggnader samt infrastruktur för att motstå extrema väderförhållanden.

+ Kompensera för skador och förluster. Här handlar det om att täcka förluster och skador som orsakats av klimatförändringarna, exempelvis stigande havsnivåer, värmeböljor, torka och orkaner. Det finns redan en separat mekanism för detta som antogs 2022.

Vad tycker länderna olika om?

– Allting, säger Katherine Browne, klimatforskare vid Stockholm Environment Institute, med ett skratt. Hon tillägger:

– Den största frågan är hur stor summa som ska fastställas. Just nu är man överens om 100 miljarder dollar årligen. Men summan kan mycket väl bli tio gånger så hög.

Vilka länder ska bidra?

Grundtanken är att de utvecklade länderna, som har haft nytta av industrialiseringen och dess resursutnyttjande för att bygga upp sina ekonomier, ska bidra ekonomiskt till utvecklingsländerna. Dessa länder beräknas dessutom drabbas hårdast av klimatförändringarna trots att de har bidragit betydligt mindre till den globala uppvärmningen.

Problemet är att bidragslistan utarbetades redan 1992, vilket gör att länder som Kina, Indien, Saudiarabien, Brasilien och Förenade Arabemiraten fortfarande räknas som mottagarländer.

– De rika länderna argumenterar för att den politiska och ekonomiska verkligheten har förändrats och att dessa länder nu borde bidra istället för att ta emot, men det är inte något dessa länder vill godta, menar Browne.

Hur mycket pengar kan komma att behövas?

Det handlar om hisnande belopp som krävs för klimatomställningarna framöver. Enligt de senaste uppskattningarna behövs det minst 1 biljon dollar, det vill säga tusen miljarder. För att sätta det i perspektiv hade Sverige förra året en bruttonationalinkomst på 650 miljarder dollar.

En biljon må kännas oöverstigligt mycket, men det motsvarar faktiskt samma summa som lades på att subventionera fossila bränslen under 2022 enligt Internationella Energiorganet (IEA).

Vad händer om pengarna uteblir?

Utvecklingsländerna har i sina klimatplaner (NDC) villkorade utsläppsminskningar som löper fram till 2030. Dessa projekt är beroende av ekonomiskt stöd för att realiseras. Om man inte når en överenskommelse på COP29, kan vi se mindre ambitiösa NDC:er och en ökning av den globala uppvärmningen, säger Browne.

Så vad står på spel?

Stora summor och framtiden för planeten! Kommer de rika länderna att ta sitt ansvar, eller riskerar vi att se ännu större klimatkatastrofer framför oss? Det är dags för alla länder att sätta ord på sina avsikter och agera.