Inledning

I takt med att USA-valet närmar sig har en mängd lögnaktiga påståenden och konspirationsteorier spridits på sociala medier. Från att Donald Trump påstås ha iscensatt mordförsök mot sig själv, till smutskastande anklagelser riktade mot Kamala Harris i samband med sexhandelsärenden kopplade till musikproducenten Diddy, är inget för stort eller litet för att få i gång ryktena.

Tim Walz och de oroande anklagelserna

Den senaste veckans mest trenderade diskussion har handlat om Tim Walz, den demokratiske vicepresidentkandidaten. Sökningar visar att många har kopplat honom till en fasanjakt, men det är andra mer oroande teman också som dykt upp. Google Trends har visat en märklig ökning av sökningar kopplade till sexuella övergrepp.

Viral lögn spridd via Microsoft

Så vad ligger egentligen bakom dessa skrämmande anklagelser? En viral lögn som nått miljontals visningar, och har spridits via Microsofts nyhetsportal MSN, verkar vara svar på denna fråga.

Expertens synpunkt

Laurence Dierickx, forskare inom AI och journalistik vid Université libre de Bruxelles, påpekar hur lätt falska rykten kan sprida sig. 'Det visar på nyhetsportalernas makt och bristen på faktakontroll', säger han.

Microsofts ansvar och reaktion

Det har också framkommit att Microsofts nyhetsredaktion har haft svårt att hantera denna typ av innehåll. I ett uttalande från företagets presstjänst förklarade de att de följer strikt publiceringsstandarder, men att åtgärder vidtas först när de fått kännedom om brott mot dessa regler.

Användarnas oro

Flera användare har uttryckt sin oro över hur det kan vara möjligt att dessa ogrundade anklagelser publiceras på MSN. Finns det en mänsklig redaktör som granskar allt innehåll innan publicering, eller sker det automatiskt med hjälp av AI? Microsoft har inte velat kommentera den frågan.

Desinformationens spridning

I samband med dessa händelser har även fler nya avslöjanden dykt upp. Det har visat sig att dessa falska påståenden ofta utgörs av en sammanslutning av källor som sprider desinformation, och att de tenderar att kringgå traditionella faktakontrollsystem. Erfarenhet från tidigare valkampanjer visar att denna typ av smutskastning har blivit allt vanligare och farligare.

Slutsats

Det är nu upp till både offentliga och privata aktörer att noggrant granska information och säkerställa att väljare inte luras av dessa skrämmande och falska påståenden.