I en chockerande granskning har nyhetsbyrån AP avslöjat hur den ryska militärens brist på arbetskraft lett till att omkring 200 afrikanska kvinnor, i åldrarna 18 till 22, har förts till Tatarstan under falska premisser. Dessa kvinnor, som väntade sig att få utbildning inom hotell och restaurang, har istället tvingats arbeta i produktionen av iranskdesignade drönare som används i konflikten mot Ukraina.

En av kvinnorna berättar: "Jag visste inte vad det innebar att tillverka drönare. Jag övergav ett jobb hemma i hopp om att få en bättre framtid här." Det visar sig att hennes verklighet nu består av långa arbetsdagar och strikt övervakning, inklusive i deras sovsalar.

Kreml har enligt rapporter lockat kvinnor via sociala medier med erbjudanden om att vinna ‘gratis flygbiljett, pengar och ett äventyr i Europa’ om de klarade av att spela ett enkelt spel och memorera hundra ryska glosor. Tyvärr hamnade många av dem i den särskilda ekonomiska zonen Alabuga, där arbetsförhållandena är lika dystra som de har beskrivit.

Kvinnorna som rekryterats kommer från länder såsom Kenya, Nigeria, Rwanda, Sierra Leone, Sydsudan och Uganda, och många har uttryckt djup ånger över sina beslut. De berättar också om svårigheterna med att klara av det arbete som tilldelats dem och den känslomässiga påfrestningen av att sakna hem och familj.

Det är viktigt att notera att rekryteringskampanjen, döpt till “Alabuga start”, nu har spridit sig till andra länder i Asien och även Latinamerika, vilket innebär att fler kvinnor kan riskera att luras. En av de intervjuade kvinnorna uttrycker: "Jag ångrar den dag jag började tillverka dessa drönare, och jag hoppas att ingen annan går igenom samma mardröm."

Denna situation väcker frågor om global rekrytering och hur sårbara populationsgrupper kan utnyttjas i konfliktområden. Att förstå och belysa dessa problem är avgörande för att förbättra arbetsvillkoren och försvara rättigheterna för dessa kvinnor.