För bara några år sedan var väderprognoser och klimatforskning på en helt annan nivå. Ingen vågade koppla samman specifika väderhändelser, såsom stormar eller värmeböljor, med det som sker i vår atmosfär. Men nu, tack vare banbrytande teknik och nya forskningsmetoder, är experterna mer övertygade än någonsin om sambanden. Klimatologen Friederike Otto förklarar att fenomen som värmeböljor, som nästan aldrig inträffade innan människan började påverka miljön, numera är något vi ser ofta. Hon är professor vid det globala klimatförändringsprogrammet i Oxford och en ledande expert på klimatattribution, vilket innebär att man kopplar specifika väderhändelser till klimatförändringar.

Dramatiska framsteg inom klimatforskning

Otto nämner att utvecklingen av datorer och ökade tillgångar till klimatdata de senaste åren har revolutionerat forskningen. Metoder för att beräkna sannolikheten för extrema väderhändelser har förbättrats avsevärt, vilket gör det möjligt för forskare att avgöra hur mycket mänskliga utsläpp har påverkat specifika väderfenomen. "De senaste tio åren har vi sett en ökning av globala temperaturer och mycket mer extrema väderhändelser, vilket tydligt visar att klimatförändringar påverkar vårt väder", säger Otto. Med hjälp av klimatsimuleringar kan forskarna jämföra nuvarande vädermönster med tidigare data för att förstå hur mycket människans utsläpp av växthusgaser har bidragit. Till exempel har forskare upptäckt att sannolikheten för orkaner som Helene har ökat dramatiskt på grund av klimatförändringar – från en gång vart 130:e år till vart 53:e år.

Extrem värme – en ny normal?

WWA har analyserat åtta värmeböljor som drabbat olika delar av världen under de senaste två åren, och sex av dem skulle aldrig ha inträffat utan klimatförändringar. Ett exempel är den brutala värmeböljan som drabbade Sydeuropa i somras, där temperaturerna var tre grader lägre i en oförändrad miljö. Utöver detta har nätverket fokuserat på hur värmen påverkar oattraktiva klimat som i afrikanska Sahelregionen, där fasan för matbrist ökar när nattemperaturerna skjuter i höjden. Utan luftkonditionering är återhämtning från dessa värmeböljor en utmaning för de drabbade.

En tyst katastrof: Temperaturernas dödläge

Värmeböljor kan leda till tysta tragedier där hundratalet eller tusentals dödsfall inträffar bland sårbara befolkningar. Till skillnad från stormar eller översvämningar, där skadorna ofta är tydliga, dör människor i tystnad i sina dåligt isolerade hem. Dessa effekter är ofta osynliga men inte mindre förödande.

Sanningen om väderkaos

Det är också en vanlig missuppfattning att alla extrema väderhändelser blir värre på grund av klimatförändringar. Faktum är att inte alla fenomen direkt påverkas av dessa förändringar. Studier har visat att torka i vissa delar av södra Afrika inte är kopplad till den nuvarande klimatsituationen. Vissa årstidsbundna vädermönster saknar koppling till mänsklig påverkan. Framöver kan dessa klimatmodeller också användas för att projicera framtida väderförhållanden baserat på förväntade koldioxidutsläpp. Värmeböljor runt Medelhavet, en gång en sällsynt händelse, kan komma att inträffa så ofta som var tionde år i framtiden.

Klargörandet av klimatförändringarna

"Attributionsstudier förändrar hur vi diskuterar klimatförändringar. De hjälper oss att koppla samman individuella väderupplevelser med de mer abstrakta tecknen på klimatförändringar", avslutar Otto. Det är tydligt att sambandet mellan utsläpp och extremt väder är mer faktum än teori – och framtiden ser inte ljus ut.