En rad omfattande penningtvättsupplägg har avslöjats i Sverige, där nätverk av hundratals företag används som brottsverktyg. Dessa operationer, som innebär att hundratals miljoner kronor tvättas genom svenska banker till utlandet, är kopplade till organiserad brottslighet bland rysktalande grupper. Enligt den senaste analysen från Finanspolisen visar det sig att dessa företag inte bara sysslar med penningtvätt utan även genererar betydande vinster genom organiserad bedrägeri och annan ekobrottslighet.

– Den organiserade brottsligheten med rötter i den ryskspråkiga gemenskapen är välkänd och har funnits under lång tid. Situationen är allvarlig och det är en stor utmaning för våra myndigheter att stoppa dessa verksamheter, säger Lena Palmklint, chef för finanspolisen.

Finanspolisen har kartlagt olika strategier som dessa brottsnätverk använder för att tvätta pengar, inklusive att sälja sin verksamhet som en tjänst till företag inom byggsektorn. Där betalas ofta svarta löner, vilket gör det särskilt svårt för myndigheterna att spåra. Genom att skapa falska fakturor och anställningsbevis kan pengarna smusslas undan, vilket gör att kunderna kan betala ut dessa svarta löner utan att väcka misstankar.

Infrastrukturen som möjliggör denna typ av brottslighet är omfattande. Den inkluderar allt från rekrytering av kunder på plattformar specialiserade på att förmedla kriminella tjänster, till strategier för att påbörja och avveckla företag snabbt. Utnyttjande av identiteter är en hörnsten i dessa operationer; så kallade målvakter används för att dölja de verkliga aktörerna bakom verksamheten. Det senaste årens handel med sådana identiteter har lett till att kriminella kan möta sitt behov av att dölja sin egen inblandning.

Ekobrottsmyndigheten har för närvarande flera pågående förundersökningar mot företag som misstänks vara kopplade till denna brottslighet. I ett nyligen genomfört tillslag har ekobrottsutredare tillsammans med polisen beslagtagit varor och dokument som kan koppla flera företag till grova skattebrott och arbetsmarknadsbrott, där det misstänks att sammanlagt nära en halv miljard kronor har omsatts illegalt.

– Vi ser att dessa brottsmönster möjliggörs av utnyttjade identiteter, där målvakterna kontrolleras av de verkliga aktörerna via Bank-ID. Tyvärr har vi sett en ökning av detta fenomen och det har blivit en lönsam affär för kriminella, säger Sanna Nesser, kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten.

För att möta dessa utmaningar uppmanas myndigheter och verksamhetsutövare att stärka sina rutiner för att tidigt upptäcka misstänkt verksamhet. Passiva företagskonton som plötsligt aktiveras och byter styrelse är exempel på röda flaggor som bör beaktas.

– Tidsaspekten är avgörande. Vi måste agera innan pengarna lämnar kontot. Banker och företag måste skyndsamt rapportera misstänkt aktivitet till finanspolisen samt utveckla metodik för tidig upptäckta av aktörer som är involverade i dessa kriminella upplägg, förklarar Lena Palmklint.

Det är också viktigt att informationsdelning mellan olika aktörer förbättras. Bolagsverket, företag och brottsbekämpande myndigheter besitter information som skulle kunna förhindra fler brott om den endast delades mer effektivt. System för att flagga företag vid uppenbara risker, såsom personer med orimligt många styrelseuppdrag, kan bli avgörande för att bekämpa denna typ av brottslighet i framtiden.